Kent - Tillbaka till Samtiden

 

Jag hade nästan glömt vintermagin. Jessica, minns du? Det var underbart att åka bil till Bollnäs med vinterkylan susande förbi därute och lyssna på Columbus :)

jag dör nu. på riktigt. det är en av sakerna jag faktiskt saknar mest. att sitta i baksätet på din pappas tysta bil, med kent strömmande i bilstereon. alldeles för tyst men ändå så tydligt. gatlyktorna och mötande bilar som den enda ljuskällan. en armbåge på fönsterkanten och knytnäven mot tinningen. jag kunde aldrig sluta titta på dig när du körde. varken din profil eller i backspegeln. det vackraste jag sett. särskilt när du mötte min blick och höll kvar den. log. och hur jag så småningom somnade och vaknade inte förrän vi stått stilla en stund utanför din port..



jag har aldrig känt mig så levande som jag gjorde med dig.