November
Thursday 22 January 2009 photo 1/1
|
Stod å funderade på jobbet idag (som man alltid gör) och så upptäcke jag en lite läskig sak.
2008 var året då allting hände.
Det var då någon "besvarade mina böner och funderingar".
I hela mitt liv har jag alltid vart fundersam på allt som händer omkring mig, typ "hur, varför, när, vart, men om... undra hur de känns".
Visst alla går säkert å funderar på någonting,men det som är lite läskigt är att jag har alltid funderat på sånt som hände under 2008..
Som tex bilolyckan, om jag har sett en bils på en olycka så har jag alltid funderat vad som flyger igenom en människas huvud precis innan smällen, hur känns de när sjävla smällen kommer o.s.v.. Jag har alltid hoppats att jag ska klara mig från att va me om nått sånt, men sen smällde de.. 2008..
Jag har funderat på hur de är att vara riktigt sjuk. I våras fick jag körtelfeber, jag vart sjuk i månader å hade över 40 graders feber flera veckor i sträck. Såklart 2008..
Jag har funderat på hur de känns att bli opererad, just dedär me om man känner något när man är nersövd, hur känns de innan en operation, hur ser det ut i en operationssal? Precis efter sommarsemstern vart jag inlagd för operation..
Sen är de ju inte bara hemskheter jag har funderat på. Man har ju funderat hur de är att gå på systembolaget, att få visa legg för första gången. Och så har jag såklart funderat över som jag nånsin skulle finna mitt livs kärlek. Och såklart jobb å framtid o.s.v..
2008 fyllde jag 20
2008 fick jag min första fasta anställning
2008
<3 träffade jag min Ola <3
´
Så nu när man tänker på det i efterhand känns de nästan lite läskigt. De är typ som om någon där uppe (om de nu finns någon), fick nog på mitt grubblande å slängde svaren rätt upp i mitt ansikte.
Tro om de är därför jag har förlorat en del av min kreativitet?
Jag har ju fått mina största frågor besvarade, så nu jag inget blåbär som kan bli jordklot längre..
Hmm..
Nu ska ni inte tro att jag är nån slags psykopat av något slag:P Jag har varit en grubblare i hela mitt liv, de är så jag funkar bara. Å de blir ju inte bättre när man hr ett hyfsat monotomt jobb där man inte kan annat än att stå å fundera vid sin maskin. Fast nu är de inga lixom "kreativa" tankar, utan de är mest oroande tankar..
Men men, nu ska jag inte dränka er mer me mitt grubbel:) De va skönt att få bubbla av sig lite iaf:)
2008 var året då allting hände.
Det var då någon "besvarade mina böner och funderingar".
I hela mitt liv har jag alltid vart fundersam på allt som händer omkring mig, typ "hur, varför, när, vart, men om... undra hur de känns".
Visst alla går säkert å funderar på någonting,men det som är lite läskigt är att jag har alltid funderat på sånt som hände under 2008..
Som tex bilolyckan, om jag har sett en bils på en olycka så har jag alltid funderat vad som flyger igenom en människas huvud precis innan smällen, hur känns de när sjävla smällen kommer o.s.v.. Jag har alltid hoppats att jag ska klara mig från att va me om nått sånt, men sen smällde de.. 2008..
Jag har funderat på hur de är att vara riktigt sjuk. I våras fick jag körtelfeber, jag vart sjuk i månader å hade över 40 graders feber flera veckor i sträck. Såklart 2008..
Jag har funderat på hur de känns att bli opererad, just dedär me om man känner något när man är nersövd, hur känns de innan en operation, hur ser det ut i en operationssal? Precis efter sommarsemstern vart jag inlagd för operation..
Sen är de ju inte bara hemskheter jag har funderat på. Man har ju funderat hur de är att gå på systembolaget, att få visa legg för första gången. Och så har jag såklart funderat över som jag nånsin skulle finna mitt livs kärlek. Och såklart jobb å framtid o.s.v..
2008 fyllde jag 20
2008 fick jag min första fasta anställning
2008
<3 träffade jag min Ola <3
´
Så nu när man tänker på det i efterhand känns de nästan lite läskigt. De är typ som om någon där uppe (om de nu finns någon), fick nog på mitt grubblande å slängde svaren rätt upp i mitt ansikte.
Tro om de är därför jag har förlorat en del av min kreativitet?
Jag har ju fått mina största frågor besvarade, så nu jag inget blåbär som kan bli jordklot längre..
Hmm..
Nu ska ni inte tro att jag är nån slags psykopat av något slag:P Jag har varit en grubblare i hela mitt liv, de är så jag funkar bara. Å de blir ju inte bättre när man hr ett hyfsat monotomt jobb där man inte kan annat än att stå å fundera vid sin maskin. Fast nu är de inga lixom "kreativa" tankar, utan de är mest oroande tankar..
Men men, nu ska jag inte dränka er mer me mitt grubbel:) De va skönt att få bubbla av sig lite iaf:)
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/dance4ever/322682725/
Visa toppen
Show footer