mars
lördag 13 juni 2009 bild 1/1
|
nu har det gått ett tag, jag står i botten av
livets hav ställer frågor men har inte fått nåt svar
vart tog du vägen, varför lämna du mig ensam här?
du kanske tycker samma sak och vet hur känslan är
men du tog mig till en plats där jag alltid drömde om
alla våra minnen, tro aldrig att jag glömmer dom
jag tappar all glädje som jag kan finna,dystert.
du var som en storasyster åt min lillasyster
du lever kvar i henne, ser dig i hennes blick
jag ville va med dig, jag tyckte att det kändes tryggt
för alla andra vänder ryggen nu för tiden
så att jag kommer få en riktig vän, det är uteblivet
tiden är mitt hem jag lever där och njuter i den
allt gick bra för mig, brorsan förutom tiden
jag hoppas att du kollar, skrattar med din nästa vän
jag älskar dig för du var min enda bästa vän
jag tänker på dig än idag och det kan låta sjukt
men efter fyra långa år så får jag gråta ut
vi var ganska små, men det betyder inte
att vi inte snackade om saker som vi fastna på
vi va ofta med varandra nästan varje dag
när vi var som tajtast var du mina andetag
vi var så nyfikna, vi ville veta saker
vi var också systrar inte bara lekkamrater
vi gick igenom livets väg tillsammans hand i hand
jag ser dig framför mig, när allt blir svart ibland
livets hav ställer frågor men har inte fått nåt svar
vart tog du vägen, varför lämna du mig ensam här?
du kanske tycker samma sak och vet hur känslan är
men du tog mig till en plats där jag alltid drömde om
alla våra minnen, tro aldrig att jag glömmer dom
jag tappar all glädje som jag kan finna,dystert.
du var som en storasyster åt min lillasyster
du lever kvar i henne, ser dig i hennes blick
jag ville va med dig, jag tyckte att det kändes tryggt
för alla andra vänder ryggen nu för tiden
så att jag kommer få en riktig vän, det är uteblivet
tiden är mitt hem jag lever där och njuter i den
allt gick bra för mig, brorsan förutom tiden
jag hoppas att du kollar, skrattar med din nästa vän
jag älskar dig för du var min enda bästa vän
jag tänker på dig än idag och det kan låta sjukt
men efter fyra långa år så får jag gråta ut
vi var ganska små, men det betyder inte
att vi inte snackade om saker som vi fastna på
vi va ofta med varandra nästan varje dag
när vi var som tajtast var du mina andetag
vi var så nyfikna, vi ville veta saker
vi var också systrar inte bara lekkamrater
vi gick igenom livets väg tillsammans hand i hand
jag ser dig framför mig, när allt blir svart ibland
Kommentera bilden
4 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/daniellasalmi/379438099/
Visa toppen
Visa sidfoten