September
Saturday 13 December 2008 photo 1/1
|
Ikväll va Sigge på Julbord med sitt jobb...
Jag "skulle" följt med, men orkade inte... Han vart sur, men jag bara pallade inte åka bussresa en 10-15 mil, och lämna hundarna hemma i flera flera timmar ensamma.
Jag är skiträdd för vinterkörning, mörker och framförallt detta i Buss!!!
Man har ju hört så mycket om olyckor med bussar, speciellt vintertid.
Jag är ju lite nervös innan Husfar är hemma, trots allt.
Och lite tur va det allt att jag faktiskt va hemma, för rätt va det va när jag satt vid datorn, och hundarna va i sovrummet intill, så skreeek en av dom till därinne.
Jag trodde de hade busat lite hårdhänt, och sa som jag brukar "Hallå, inte illa" men det slutade inte.
Rusade in och fann Kiowa skrikande stående i sängen!!!
Hon kastade sig i min famn, och skakade som ett asplöv. Hon hade tydligen ont i magen, jag känner igen tecknen när de liksom vrider sig i kramp bakåt på ett speciellt sätt.
Detta måste ha kommit helt plötsligt, iåmed att hon skrek, förmodligen småbusa dom lite och hon gjorde nåt som fick magen att krampa.
Hon har ätit dåligt hela dagen, de gör ofta så när de bara är hemma hela dagen och ingenting händer.
Nu fick jag sitta med henne i över en timme och massera magen, "dra ut" henne (lyfta bakbenen och sträcka magen) och trösta, hon va Jätterädd... Känner så väl igen symptomen från moster Nelli...
Såsmåningom lugnade hon sig, och slutade flämta och slappnade av lite. vi va ut å kissa och hon åt ett par kex.
Sen ville hon sova lite. Hon va lite orolig och vred sig hit å dit och upp å ner med verkade lugnad av mina smekningar på magen å så.
Bjöd henne senare på mat med olja på, och jag tänkte hon tar väl och lickar av oljan, men hon åt upp alltihop!
Sen mådde hon bättre, och nu ännu senare ikväll, är hon "normal" igen, och mår bra!
Hon har inte haft såhär förut, bara en liten "antydan" i somras när vi va på prommis och hon inte heller hade ätit. Men då gick det över på några sekunder och nåra godisar.
Nu kan ju någon tycka att "Vaddå, det är väl bara å ge hunden mat då?!!" Men det funkar inte så när hunden vägrar äta nåt!! Jag lovar, här bjuds förutom hundmaten på både ost och leverpastej å allat annat därimellan i dessa lägen...
Vid sånahär tillfällen märker man hur mycket man verkligen Älskar dessa hundar!! Fy fabian, jag skulle inte klara av att förlora någon av dem!!!! de är mitt allt!
Kiowa mår nu bra igen, phu, har ätit massor, och Husse har kommit hem!
(Ja, han betyder ju en hel del för mig åxå, faktiskt... även om han va grinig idag... ;-)
Så, denna Lucia verkar sluta väl!
Hade gott vänner!
Jag "skulle" följt med, men orkade inte... Han vart sur, men jag bara pallade inte åka bussresa en 10-15 mil, och lämna hundarna hemma i flera flera timmar ensamma.
Jag är skiträdd för vinterkörning, mörker och framförallt detta i Buss!!!
Man har ju hört så mycket om olyckor med bussar, speciellt vintertid.
Jag är ju lite nervös innan Husfar är hemma, trots allt.
Och lite tur va det allt att jag faktiskt va hemma, för rätt va det va när jag satt vid datorn, och hundarna va i sovrummet intill, så skreeek en av dom till därinne.
Jag trodde de hade busat lite hårdhänt, och sa som jag brukar "Hallå, inte illa" men det slutade inte.
Rusade in och fann Kiowa skrikande stående i sängen!!!
Hon kastade sig i min famn, och skakade som ett asplöv. Hon hade tydligen ont i magen, jag känner igen tecknen när de liksom vrider sig i kramp bakåt på ett speciellt sätt.
Detta måste ha kommit helt plötsligt, iåmed att hon skrek, förmodligen småbusa dom lite och hon gjorde nåt som fick magen att krampa.
Hon har ätit dåligt hela dagen, de gör ofta så när de bara är hemma hela dagen och ingenting händer.
Nu fick jag sitta med henne i över en timme och massera magen, "dra ut" henne (lyfta bakbenen och sträcka magen) och trösta, hon va Jätterädd... Känner så väl igen symptomen från moster Nelli...
Såsmåningom lugnade hon sig, och slutade flämta och slappnade av lite. vi va ut å kissa och hon åt ett par kex.
Sen ville hon sova lite. Hon va lite orolig och vred sig hit å dit och upp å ner med verkade lugnad av mina smekningar på magen å så.
Bjöd henne senare på mat med olja på, och jag tänkte hon tar väl och lickar av oljan, men hon åt upp alltihop!
Sen mådde hon bättre, och nu ännu senare ikväll, är hon "normal" igen, och mår bra!
Hon har inte haft såhär förut, bara en liten "antydan" i somras när vi va på prommis och hon inte heller hade ätit. Men då gick det över på några sekunder och nåra godisar.
Nu kan ju någon tycka att "Vaddå, det är väl bara å ge hunden mat då?!!" Men det funkar inte så när hunden vägrar äta nåt!! Jag lovar, här bjuds förutom hundmaten på både ost och leverpastej å allat annat därimellan i dessa lägen...
Vid sånahär tillfällen märker man hur mycket man verkligen Älskar dessa hundar!! Fy fabian, jag skulle inte klara av att förlora någon av dem!!!! de är mitt allt!
Kiowa mår nu bra igen, phu, har ätit massor, och Husse har kommit hem!
(Ja, han betyder ju en hel del för mig åxå, faktiskt... även om han va grinig idag... ;-)
Så, denna Lucia verkar sluta väl!
Hade gott vänner!
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/demonika/306220661/
Visa toppen
Show footer