Sunday 12 July 2009 photo 1/1
|
Hur vet man att man verkligen älskar någon?
Hur kan man veta att man har det bättre med en person än en annan?
Ska det känns som en kniv i hjärtat av minsta lilla, denna känsla som får en att bli både arg och ledsen. Inte veta vart man ska ta vägen eller vem man ska lite på.
Jag förstår inte varför du inte kan säga som det är och vad du gör eller tänker på.
Vart tar det emot, är du kanske rädd för att jag ska bli arg, sur eller ledsen. I sånna fall har du fel. Jag äger dig inte och jag har inte sagt att du inte får göra säker eller så. Men endå får du mig att känna mig liten, obetydlig och som att ja bara finns där när du behöver mig. Jag vill ALLTID finnas för dig inte bara ibland. Visst har det blivit bättre, det har det. Men det känns fortfarande som att jag gör saker helt i onödan. Jag gör det för att jag älskar dig och hoppas att du ska uppskatta det. Men gör du det eller visar du det utåt för att inte såra?
Det känns som att man har gått in i väggen. Tragiskt när man bara är 18 år. Men denna värk i kroppen som gör att ja inte orkar göra något. Eller inte värk. Jag känner mig tung och mina kroppsdelar vill inte som jag vill. Har ständigt ont i magen och känns som jag ska spy så fort jag äter något. Äter jag ingenting så mår jag dåligt för det med. Jag är alltid trött och har varit det senaste året, konstant. Jag orkar inte ta tag i saker, orkar inte hälsa på folk eller ta upp kontakten med de vänner jag glidit isär från. Jag orkar ingenting längre. Och jag blir sjuk så fort jag ansträngern mig lite mer än jag borde. Och sen släpper det aldrig. I flera månader nu har jag gråtit minst en gång varje dag. Ibland hela dagarna och nästan varje natt gråter jag mig till sömns. Vad det beror på vet jag egentligen inte. Ibland vet jag.. men oftast inte.
Sitter nu i min soffa och har ätit lite, känner hur tårarna rinner och vill aldrig ta slut. Jag ser nästan inte skärmen på datan för alla tårarna..
Nu orkar jag inge mer..
Vill bara att det ska ta slut någon gång, så jag slipper allt detta.
Hur kan man veta att man har det bättre med en person än en annan?
Ska det känns som en kniv i hjärtat av minsta lilla, denna känsla som får en att bli både arg och ledsen. Inte veta vart man ska ta vägen eller vem man ska lite på.
Vart tar det emot, är du kanske rädd för att jag ska bli arg, sur eller ledsen. I sånna fall har du fel. Jag äger dig inte och jag har inte sagt att du inte får göra säker eller så. Men endå får du mig att känna mig liten, obetydlig och som att ja bara finns där när du behöver mig. Jag vill ALLTID finnas för dig inte bara ibland. Visst har det blivit bättre, det har det. Men det känns fortfarande som att jag gör saker helt i onödan. Jag gör det för att jag älskar dig och hoppas att du ska uppskatta det. Men gör du det eller visar du det utåt för att inte såra?
Det känns som att man har gått in i väggen. Tragiskt när man bara är 18 år. Men denna värk i kroppen som gör att ja inte orkar göra något. Eller inte värk. Jag känner mig tung och mina kroppsdelar vill inte som jag vill. Har ständigt ont i magen och känns som jag ska spy så fort jag äter något. Äter jag ingenting så mår jag dåligt för det med. Jag är alltid trött och har varit det senaste året, konstant. Jag orkar inte ta tag i saker, orkar inte hälsa på folk eller ta upp kontakten med de vänner jag glidit isär från. Jag orkar ingenting längre. Och jag blir sjuk så fort jag ansträngern mig lite mer än jag borde. Och sen släpper det aldrig. I flera månader nu har jag gråtit minst en gång varje dag. Ibland hela dagarna och nästan varje natt gråter jag mig till sömns. Vad det beror på vet jag egentligen inte. Ibland vet jag.. men oftast inte.
Sitter nu i min soffa och har ätit lite, känner hur tårarna rinner och vill aldrig ta slut. Jag ser nästan inte skärmen på datan för alla tårarna..
Nu orkar jag inge mer..
Vill bara att det ska ta slut någon gång, så jag slipper allt detta.
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/denise91/390039659/