August
Show more 
Tuesday 19 October 2010 photo 37/65
|
Här var det inga muntra miner! På Paradise Losts tolfte och senaste platta har gothmetallen fått ge plats åt en hel näve doom/death. Det är i vanlig ordning tungt, mörkt och hårt men mer ilska än snyft. Inte helt lätt att komma in i men för den som orkar finns guldkorn att hitta. Första låten, långsamma och ödesmättade "As horizons end" är en. Sen kommer "I remain" med en fantastiskt bra och catchy refräng. Dock verkar de nästan rädda för att bli för lättillgängliga och bryter raskt av med lite trixiga arga riff och deathsång. I långsamma och finstämda "Last regret" kommer en fin gitarrslinga i gammal god PL-stil. "The rise of denial" riffar på i god stil, ungefär som "Once solemn" från Draconian Times.
Mellan varven kommer dock lite mindre roliga låtar. Studiotrummisen de använt krånglar ibland till det i onödan och offrar sväng för meck.
http://open.spotify.com/album/0PCSoTYe0OLWb25ENTmf0V
Annons
Visa toppen
Show footer