Tro det eller ej, men, jag har inte blivit opererad idag!

Dagen började med att jag gick upp kl 08.00 för att duscha. Jag fick inte äta något efter klockan 4 på morgonen.

Jag och mamma åkte in till sjukhuset, vi gick till avdelningen där jag skulle bli opererad.

Väl där fick jag träffa en sjuksköterska som pratade med mig om hur operationen skulle gå till med sövning, dropp osv. Jag var nervös! Hon visade mig runt på avdelningen, var min sjukhussäng var, jag fick mitt "armband", var operations salen var, var jag skulle få vakna upp efter sövningen osv.

Efter en stund kom läkaren som skulle operera mig. Vi pratade lite om operationen. Sedan kollade han i mina öron och sög med någon slang av något slag i örat. Äckligt!

Han kollade i mitt vänstra öra där hålet på trumhinnan är. Och då visade det sig att min förra läkare som jag var hos två gånger i julas hade sett ett stort hål och på ett helt annat ställe :S Och denna ”nya” läkaren såg ett hål på ett annat ställe men inte lika stort.

Vi började prata och prata och prata, jag fick träffa olika sjuksköterskor, läkare m.m. Vi diskuterade nu läääänge hur vi skulle göra. Operation eller inte?! Både och kunde göras. Läkaren sa att antingen skulle jag bli opererad idag och så kanske det hade läkt. Om det inte hade läkt trotts denna operation så hade jag fått göra en annan operation längre fram. Men antagligen så hade det börjat läka av sig själv nu, konstigt nog. Jag var beredd på att opereras idag så jag ville, men mamma, pappa och läkaren pratade och pratade, och efter mycket om och men så blev det ingen operation för mig.

Läkaren tyckte att det var onödigt att behöva söva ner mig och hela det köret om det kanske ändå inte skulle bli bättre av det, vilket mamma och pappa också tyckte. Det är mycket bättre om kroppen läker det själv sa han! & visst, det stämmer!

Så ja, så blev det! Efter en lång lång lång lång diskussion.

Sen gick läkaren iväg och opererade en annan kille, så fick jag och mamma bestämma hur vi skulle göra. Inte för att jag hade så mycket att säga till om, men men.. Jag la mig i min sjukhussäng en stund och bara vilade, var helt slut efter alla omständigheterna.

Men usch, så ledsen jag var :/ svider tusan i mina ögon nu, riktigt jobbigt! Jag hade ju gått runt och funderat och förberett mig på denna operationen hur länge som helst nu, och så blir det inget.

Aja, nu kan jag i alla fall fortsätta med fotbollen som vanligt, men jag kommer inte slippa tussen i örat när jag badar vilket jag inte heller hade sluppit om jag blivit opererad idag. Det är sånt man får ta här i livet, allt blir inte alltid som man planerat.

Ska på återbesök innan sommarlovet, så nu ska dom följa upp mig noga! Om det inte läker av sig själv, så blir det ändå en operation längre fram. Så nu istället för två operationer, blir det bara en, om ens det, hoppas på att det ska läka av sig själv :)

Men ett stort tack till alla som har stöttat mig, det betyder verkligen mycket! <3

Ska till födelsedagsgrisen om en stund och fira henne :) <3 ÄLSKLING!

Pusspusspuss :*

awww, gumman , fan va synd om dej , men ska du bli opererad ??