April
Friday 30 January 2009 photo 2/14
|
Helvete...
Nu är det verkligen skit.
Jag orkar inte mer nu...
Inte nu när jag fick veta att du inte har lång tid kvar.
Jag fixar inte skolan längre, finns bara nått enstaka ämne
jag inte ligger efter i. Och jag hinner aldrig ta igen de.
Depressionen har blivit värre än någonsin men läkarna hjälper mig inte.
De skiter ju totalt i än. Vem bryr sig om en ledsen tonåring lixom.
Det går över, det växer du ifrån. Men om man vart såhär sedan man var liten?
Blir det någon skillnad då? Ska det behöva vara såhär?
Familjen har tvingats lägga flera tusen på behandlingar och medicin.
Jag vet att de är rätt ytligt att skriva hur man mår på bilddagboken och dessutom låta alla få läsa det. Men ärligt talat, jag bryr mig inte.
Tänk vad ni vill om mig, ni kommer ändå inte ändra på mig.
Jag är bara så förbannad på sjukvården och på människor som inte bryr sig.
Ska det vara så jävla svårt att få lite hjälp? Nä för jag är inte tillräckligt sjuk.
Nä okey, det är alltså inte tillräckligt illa att man har dödsångest varje dag då.
Det måste ju vara normalt då. Blir så arg när dom försöker printa in sån skit i skallen på mig, för jag vet att det inte är normalt. Jag ska inte behöva må såhär!
Och jag blir så arg på vissa vänner (nämner inga namn) som verkligen inte förstår.
Som inte förstår att jag inte orkar någonting längre. Jag orkar inte alltid träffas, jag orkar ju för fan inte äns göra lite glosor!
Så det har ingenting med min vilja att göra. Jag är för sjuk. Jag klarar inte av min vardag längre. Jag vill bara att ni ska fatta att det är inte så jävla lätt.
Känns som nån jävel sitter där uppe och försöker göra livet surt för mig. Nära och kära dör stup i kvarten, skolan kräver allt och lite till, hunden är livshotad, depressionen blir värre, vänner som sviker, andra som inte förstår.
De låter kanske inte så farligt i mångas öron, men jag står inte ut längre.
Jag orkar verkligen inte mera nu. Och ja, det är så jävla jobbigt.
Nej jag tänker inte ta livet av mig eller nått sånt, det stadiet har jag kommit förbi.
Men en djup sorg gömmer sig inom mig och jag orkar inte bära på den.
Jag behöver er, mina vänner. Mer än någonsin...
Och tack till er som redan förstått och som försökt stötta och hjälpa mig.
Tack till Cilla som ringer och väcker mig på mornarna för att jag inte kan vakna.
Jag hoppas verkligen på bättre tider. För just nu känner jag mig låst och bunden.
Så det har ingenting med min vilja att göra. Jag är för sjuk. Jag klarar inte av min vardag längre. Jag vill bara att ni ska fatta att det är inte så jävla lätt.
Comment the photo
Känslan av att inte orka ... göra vardagliga saker tär på en. Det är itne så jävla lätt som alla tror, att bara dra en tablett och sen så orkar man igen.
hej nu skriver jag massa i din bdb..
Kommer nog aldrig förstå dig så sätt. Men vet aif hur det ä'r att inte orka göra de vardagliga.. som man borde orka.
och de som inte försöker förstå eller som ska vara dina vänner som SKA förstå...dom vill helt enkelt inte.
Om du är hos aya samtidigt som mig, så ska jag fanimej jävlar ge dig Joel power:D
Tack så mycket, det betyder att du orkar skriva ens!
Nä de är så jävligt att vissa inte ens fattar att man inte KAN göra de vardagliga sakerna längre, hur mycket man än vill.
Tack!
<3
22 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/destruktiv/325286062/
Visa toppen
Show footer