juni
lördag 8 mars 2008 bild 1/1
|
det här är bilden jag fick upp när jag googlade på 'bild' .. och det är också bilden som ska "hindra att jag ska förlora någon som jag bryr mig om...
Kommentera bilden
Katten (Felis silvestris catus), även känd som tamkatt eller huskatt, är ett ganska litet, smygjagande <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Rovdjur" title="Rovdjur">rovdjur</a>. <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vildkatt" title="Vildkatt">Vildkatten</a> blev tidigt <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Domesticering" title="Domesticering">domesticerad</a> av människan för att hålla efter skadedjur eller som <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Husdjur" title="Husdjur">husdjur</a>.
<table id="toc" class="toc" border="0" summary="Innehåll"> <tbody> <tr> <td> <div id="toctitle"> <h2>Innehåll</h2> <span class="toctoggle">[<a href="javascript:toggleToc()">göm</a>]</div> <ul> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#H.C3.A4rstamning"><span class="tocnumber">1 <span class="toctext">Härstamning</a> <ul> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Taxonomi"><span class="tocnumber">1.1 <span class="toctext">Taxonomi</a></li> </ul> </li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Skillnad_mellan_katter_och_st.C3.B6rre_kattarter"><span class="tocnumber">2 <span class="toctext">Skillnad mellan katter och större kattarter</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Kommunikation"><span class="tocnumber">3 <span class="toctext">Kommunikation</a> <ul> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Vokalt"><span class="tocnumber">3.1 <span class="toctext">Vokalt</a></li> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Med_feromoner"><span class="tocnumber">3.2 <span class="toctext">Med feromoner</a></li> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Med_svansen"><span class="tocnumber">3.3 <span class="toctext">Med svansen</a></li> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Med_.C3.B6ronen"><span class="tocnumber">3.4 <span class="toctext">Med öronen</a></li> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Med_spinnandet"><span class="tocnumber">3.5 <span class="toctext">Med spinnandet</a></li> </ul> </li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Andra_f.C3.B6rm.C3.A5gor"><span class="tocnumber">4 <span class="toctext">Andra förmågor</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Anatomi"><span class="tocnumber">5 <span class="toctext">Anatomi</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Dr.C3.A4ktighet"><span class="tocnumber">6 <span class="toctext">Dräktighet</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Genetik"><span class="tocnumber">7 <span class="toctext">Genetik</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Kattsport_och_raser"><span class="tocnumber">8 <span class="toctext">Kattsport och raser</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Tamkatten_i_Sverige"><span class="tocnumber">9 <span class="toctext">Tamkatten i Sverige</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Sommarkatter"><span class="tocnumber">10 <span class="toctext">Sommarkatter</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Tamkatten_som_j.C3.A4gare"><span class="tocnumber">11 <span class="toctext">Tamkatten som jägare</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Ber.C3.B6mda_katter_i_konst_och_mytologi"><span class="tocnumber">12 <span class="toctext">Berömda katter i konst och mytologi</a> <ul> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Egypten"><span class="tocnumber">12.1 <span class="toctext">Egypten</a></li> </ul> </li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Noter"><span class="tocnumber">13 <span class="toctext">Noter</a></li> <li class="toclevel-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#Externa_l.C3.A4nkar"><span class="tocnumber">14 <span class="toctext">Externa länkar</a> <ul> <li class="toclevel-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#L.C3.A4nkar_till_raskattorganisationer"><span class="tocnumber">14.1 <span class="toctext">Länkar till raskattorganisationer</a></li> </ul> </li> </ul> </td> </tr> </tbody> </table> <script type="text/javascript"> //<![CDATA[ if (window.showTocToggle) { var tocShowText = "visa"; var tocHideText = "göm"; showTocToggle(); } //]]> </script>
<a name="H.C3.A4rstamning"></a>
<h2><span class="mw-headline">Härstamning <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" title="Redigera avsnitt: Härstamning">redigera</a>]</h2>
Tamkatten skiljer sig från <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vildkatt" title="Vildkatt">vildkatten</a>, Felis silvestris, i temperament, päls, tasstorlek och tandplaceringar och är inte lika <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistens" title="Resistens">resistent</a> mot vissa blodcancersjukdomar som sprids via <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Virus" title="Virus">virus</a>. Tamkatten står dock genetiskt tillräckligt nära vissa asiatiska vildkattarter för att de vid korsning kan producera åtminstone delvis fertil avkomma. Sådan korsning sker dock inte i naturen, men bland annat <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bengal" title="Bengal">bengalkatt</a> har framställts på sådant sätt.
Ofta kallas förvildade tamkatter felaktigt för "vildkatter". "Riktiga" vildkatter, som <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeisk_vildkatt" title="Europeisk vildkatt">europeisk vildkatt</a> Felis silvestris ssp. silvestris och skotsk vildkatt Felis silvestris ssp. grampia kan dock inte tämjas. Däremot går en utefödd förvildad tamkatt ofta att få tam.
Katten anses ha uppstått ur den nordafrikanska vildkattrasen <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Falbkatt" title="Falbkatt">falbkatt</a> Felis silvestris ssp. lybica, som är ganska lätt att tämja, eventuellt parad med europeisk vildkatt. DNA-analyser (2007) bekräftar att tamkatterna härstammar från falbkatten, som än i dag finns i vild form i bland annat <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Israel" title="Israel">Israel</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten" title="Egypten">Egypten</a>. Hur länge den levt nära människan är ännu oklart, men det rör sig om mellan 9 000 och 15 000 år<sup id="cite_ref-0" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-0">[1]</a></sup>. En studie av <a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=National_Cancer_Institute&action=edit&redlink=1" title="National Cancer Institute [inte skriven än]">National Cancer Institute</a> pekar mot att alla världens tamkatter härstammar från en grupp vildkatter som levde i <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%A4mre_Orienten" title="Främre Orienten">Främre Orienten</a> för omkring 10000 år sedan.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-1">[2]</a></sup> <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Egyptier" title="Egyptier">Egyptierna</a> är bland dem som längst haft katten som tamdjur.
<a name="Taxonomi"></a>
<h3><span class="mw-headline">Taxonomi <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=2" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D2');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=2" title="Redigera avsnitt: Taxonomi">redigera</a>]</h3>
Tamkatten kallades tidigare Felis domesticus, ett namn som först skall ha angetts av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Christian_Polycarp_Erxleben" title="Johann Christian Polycarp Erxleben">Johann Christian Polycarp Erxleben</a>. Detta namn används fortfarande tillsammans med formerna Felis catus domesticus och Felis silvestris domesticus, men de är inte längre korrekta vetenskapliga namn efter <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/International_Commission_on_Zoological_Nomenclature" title="International Commission on Zoological Nomenclature">International Commission on Zoological Nomenclatures</a> beslut 2003. Då fastslog man de vetenskapliga namnen för 17 vilda arter, däribland Felis silvestris, som var associerade med namn på närstående tamformer.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-2">[3]</a></sup>
<a name="Skillnad_mellan_katter_och_st.C3.B6rre_kattarter"></a>
<h2><span class="mw-headline">Skillnad mellan katter och större kattarter <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=3" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D3');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=3" title="Redigera avsnitt: Skillnad mellan katter och större kattarter">redigera</a>]</h2>
Utöver storleken så är det inte mycket som skiljer en katt från till exempel en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger" title="Tiger">tiger</a>. Ett par skillnader är att tigrar är lite mer aggressiva och proportionerligt mer <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskler" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FMuskler');return false">http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskler" title="Muskler">muskulösa</a> till storleken.
De små katterna är mer opportunistiska jägare i den meningen att de kan döda och äta fler arter (flera tusen), medan stora kattdjur endast tar ungefär hundra olika arter. Detta beror på att det finns färre olika arter i de större storleksklasser som de stora kattdjuren kan utnyttja. Rent teoretiskt sett, skulle de större kattdjuren också kunna döda flera tusen olika arter, men anledningen till att de inte gör detta, är på grund av att det inte är tillräckligt mättande att äta till exempel en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mus" title="Mus">mus</a>, samt att det är slöseri på <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Energi" title="Energi">energi</a>, med tanke på hur lite <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ring" title="Näring">näring</a> som de får tillbaka på mindre byten. Undantaget är <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Leopard" title="Leopard">leoparder</a>, som i regel har en stark böjelse för att även jaga mindre <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Djur" title="Djur">djur</a>.
Andra aspekter är att katter inte kan ryta, och att de kan spinna både när de andas in och ut.
<a name="Kommunikation"></a>
<h2><span class="mw-headline">Kommunikation <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=4" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D4');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=4" title="Redigera avsnitt: Kommunikation">redigera</a>]</h2>
<a name="Vokalt"></a>
<h3><span class="mw-headline">Vokalt <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=5" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D5');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=5" title="Redigera avsnitt: Vokalt">redigera</a>]</h3>
Det vanligaste sättet för katten att kommunicera med människor är att jama. (<span class="unicode audiolink"> <a href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/31/Felis_silvestris_catus.ogg" title="Felis silvestris catus.ogg">Lyssna</a> <span class="metadata audiolinkinfo">(<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Felis_silvestris_catus.ogg" title="Bild:Felis silvestris catus.ogg">info</a>)) Hur mycket eller lite en katt jamar varierar från katt till katt. En katt kan jama på olika sätt och därigenom förmedla olika budskap. En vanlig orsak till att en tamkatt jamar är att den ber om något, till exempel att få mat eller att få gå ut. Den kan också jama när den så att säga vill hälsa på någon. Det är ofta relativt enkelt, åtminstone för en kattägare, att särskilja kattens olika sätt att jama och förstå vilket budskap den vill förmedla.
<a name="Med_feromoner"></a>
<h3><span class="mw-headline">Med feromoner <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=6" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D6');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=6" title="Redigera avsnitt: Med feromoner">redigera</a>]</h3>
På sidan av kattens huvud finns körtlar som utsöndrar <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Feromoner" title="Feromoner">feromoner</a> och när katten stryker körtlarna mot ett objekt, exempelvis en människa, en annan katt eller ett föremål betyder det: Det här är mitt, det hör till mitt revir.
<a name="Med_svansen"></a>
<h3><span class="mw-headline">Med svansen <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=7" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D7');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=7" title="Redigera avsnitt: Med svansen">redigera</a>]</h3>
Katten använder sin svans till att hålla balansen. Svansen kan också förmedla kattens sinnesstämning; en svans som pekar rakt upp innebär i allmänhet att katten känner sig tillfreds eller glad, medan en svans som häftigt piskar fram och tillbaka indikerar att katten är arg eller spänd inför ett förestående anfall mot något byte. Om svansen pendlar långsammare betyder det att katten är ambivalent, det vill säga pendlar mellan två olika starka känslor - till exempel kelsjuka och önskan att vara ifred.Då bör man akta fingrarna och avvakta tills katten bestämt sig. (Källa Conrad Lorenz)
<a name="Med_.C3.B6ronen"></a>
<h3><span class="mw-headline">Med öronen <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=8" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D8');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=8" title="Redigera avsnitt: Med öronen">redigera</a>]</h3>
Kattens öron sänder också ut signaler till andra djur och till oss människor. Tätt bakåtstrukna öron tyder på stark aggression, särskilt om katten fräser. Uppåtriktade tyder på uppmärksamhet åt det håll de är riktade med ett undantag: Om man smeker katten över huvudet och den gillar det så viker den undan öronen för att man ska komma åt ordentligt.
<a name="Med_spinnandet"></a>
<h3><span class="mw-headline">Med spinnandet <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=9" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D9');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=9" title="Redigera avsnitt: Med spinnandet">redigera</a>]</h3>
Beträffande kattens spinnande råder tveksamhet, hittills har man inte lyckats beskriva hur det fungerar. En teori är att katten "säger": Jag är ofarlig. Katten kan nämligen spinna även när den mår riktigt dåligt, till exempel hos veterinären när den har riktigt ont, inte bara när den är lycklig. Katten kan använda spinnandet för att lugna sig själv, som en slags besvärjelse.
<a name="Andra_f.C3.B6rm.C3.A5gor"></a>
<h2><span class="mw-headline">Andra förmågor <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=10" title="Redigera avsnitt: Andra förmågor">redigera</a>]</h2>
Katten ser sex gånger bättre än en människa i mörker, men är liksom vi blinda i totalmörker. En <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Huskatt" title="Huskatt">huskatt</a> sover ca 16 timmar per dygn. Den kan springa upp till 50 kilometer i timmen, men bara under korta spurter. En katt kan ofta göra vertikala hopp, från stillasittande, på upp till 2 meter.
<a name="Anatomi"></a>
<h2><span class="mw-headline">Anatomi <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=11" title="Redigera avsnitt: Anatomi">redigera</a>]</h2>
Katten har 32 muskler i vardera <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ra" title="Öra">öra</a>. Som hjälper katterna att vinkla och vrida dem, t ex för att lokalisera <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Byte" title="Byte">byte</a> eller <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Rovdjur" title="Rovdjur">rovdjur</a>.
<a name="Dr.C3.A4ktighet"></a>
<h2><span class="mw-headline">Dräktighet <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=12" title="Redigera avsnitt: Dräktighet">redigera</a>]</h2>
Katter blir könsmogna vid omkring 9–10 månaders ålder. Detta varierar dock kraftigt, bland annat beroende på ras och kön. Honorna blir normalt könsmogna tidigare än hanarna, och till exempel en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Siames" title="Siames">siameshona</a> kan bli könsmogen redan vid 6 månaders ålder. Honorna löper normalt under tidig vår och sensommar, men särskilt innekatter kan löpa när som helst på året. Ägglossning sker först under parningen. Dräktigheten varar 63 till 68 dygn, med 65 dygn som medelvärde.<sup id="cite_ref-3" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-3">[4]</a></sup><sup id="cite_ref-4" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-4">[5]</a></sup>
<a name="Genetik"></a>
<h2><span class="mw-headline">Genetik <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=13" title="Redigera avsnitt: Genetik">redigera</a>]</h2> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 182px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Manx_Dante_blue_eyes.jpg" title="En katt med blå ögon."><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cf/Manx_Dante_blue_eyes.jpg/180px-Manx_Dante_blue_eyes.jpg" border="0" alt="En katt med blå ögon." width="180" height="135" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Manx_Dante_blue_eyes.jpg" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> En katt med blå ögon.</div> </div> </div>
Vita katter har en högre genetisk risk att födas döva, i synnerhet om ögonfärgen är blå. Man räknar med att ungefär 80% av alla vita blåögda katter är döva, och ungefär 20% av alla vita gulögda. Vita raser som exempelvis <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Foreign_white" title="Foreign white">Foreign white</a> omfattas inte av denna defekt. Detta har att göra med den dominanta W-genen som ger den vita pälsfärgen. <sup id="cite_ref-5" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-5">[6]</a></sup>
<a name="Kattsport_och_raser"></a>
<h2><span class="mw-headline">Kattsport och raser <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=14" title="Redigera avsnitt: Kattsport och raser">redigera</a>]</h2>
Sedan katten blev domesticerad har en mängd <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ras" title="Ras">kattraser</a> uppstått. De kan delas in i tre kategorier: naturliga, korsade och muterade.
De naturliga kattraserna är sådana som utvecklats naturligt i olika delar av världen, genom urval beroende på tex under vilka klimatförhållanden katterna levde, eller via naturligt förekommande <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mutation" title="Mutation">mutationer</a>. Några exempel är <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Turkisk_angora" title="Turkisk angora">turkisk angora</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europ%C3%A9" title="Europé">europé</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Maine_coon" title="Maine coon">maine coon</a>. Korsade kattraser är sådana som är resultaten av människans medvetna <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Avel" title="Avel">avel</a> för att bevara, förstärka eller utveckla vissa särdrag eller egenskaper. Exempel: <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ocicat" title="Ocicat">ocicat</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bengal" title="Bengal">bengal</a>. Muterade kattraser är sådana kattraser som uppstått genom att en mutation har tillvaratagits av människor och avlats vidare på. Exempel på sådana kattraser är <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Manx" title="Manx">manx</a>, de olika typerna av rex-katter, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Munchkin" title="Munchkin">munchkin</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/American_curl" title="American curl">american curl</a>.
<div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 182px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Cat_cleaning_itself.jpg" title="En katt som tvättar sig."><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Cat_cleaning_itself.jpg/180px-Cat_cleaning_itself.jpg" border="0" alt="En katt som tvättar sig." width="180" height="120" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Cat_cleaning_itself.jpg" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> En katt som tvättar sig.</div> </div> </div> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 182px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Black_Cat.JPG" title="En katt som vilar sig."><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/92/Black_Cat.JPG/180px-Black_Cat.JPG" border="0" alt="En katt som vilar sig." width="180" height="135" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Black_Cat.JPG" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> En katt som vilar sig.</div> </div> </div> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 182px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Cat_Chartreux.jpg" title="En katt av rasen Chartreux"><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Cat_Chartreux.jpg/180px-Cat_Chartreux.jpg" border="0" alt="En katt av rasen Chartreux" width="180" height="304" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Cat_Chartreux.jpg" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> En katt av rasen <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Chartreux" title="Chartreux">Chartreux</a></div> </div> </div>
Av dagens kattraser är de flesta ganska nya. Tills för bara ungefär hundra år sedan fanns endast de olika typer av katter som ingår i den naturliga kategorin ovan (inklusive ett fåtal som uppstått via naturliga mutationer).
Rasrena katter kallas <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Raskatt" title="Raskatt">raskatter</a>. Vilka raser som skall godkännas och vilken standard som skall gälla för dessa bestäms av kattförbunden, vars riktlinjer kan skilja sig ganska kraftigt åt. Samma katt kan därför anses tillhöra olika raser beroende på kattförbund. Den organisation som erkänner flest raser är The International Cat Association, <a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=TICA&action=edit&redlink=1" title="TICA [inte skriven än]">TICA</a>. Ett förbund som är ganska sparsamma med att godkänna raser är The Cats Fanciers' Association, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/CFA" title="CFA">CFA</a>. De godkänner idag (enligt hemsidan) 37 olika kattraser, medan TICA (på sin hemsida) listar 62 olika raser och varianter. Andra betydelsefulla förbund är Storbritanniens Governing Council of the Cat Fancy, och det internationella förbundet Federation Internationale Féline, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/FIFe" title="FIFe">FIFe</a>. I Sverige organiseras de av bland annat Sveriges Kattklubbars Riksförbund, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/SVERAK" title="SVERAK">SVERAK</a>, som är kopplat till FIFe. Det finns även ett flertal fristående <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Nordiska_IDP" title="Nordiska IDP">IDP- (independent) klubbar</a>.
Några populära raser är:
<ul> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiskt_korth%C3%A5r" title="Brittiskt korthår">Brittiskt korthår</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Burma_%28kattras%29" title="Burma (kattras)">Burma</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Huskatt" title="Huskatt">Huskatt</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Maine_coon" title="Maine coon">Maine coon</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Norsk_skogkatt" title="Norsk skogkatt">Norsk skogkatt</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Perserkatt" title="Perserkatt">Perserkatt</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Siames" title="Siames">Siames</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ragdoll_%28kattras%29" title="Ragdoll (kattras)">Ragdoll</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ocicat" title="Ocicat">Ocicat</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Helig_birma" title="Helig birma">Helig birma</a></li> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Abessinier" title="Abessinier">Abessinier</a></li> </ul>
För en mer komplett lista, se <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_kattraser" title="Lista över kattraser">lista över kattraser</a>.
<a name="Tamkatten_i_Sverige"></a>
<h2><span class="mw-headline">Tamkatten i Sverige <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=15" title="Redigera avsnitt: Tamkatten i Sverige">redigera</a>]</h2>
Mellan åren 1998 till 2006 ökade antal katter i svenska hushåll från 1,2 miljoner till 1,6 miljoner.<sup id="cite_ref-6" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-6">[7]</a></sup>
<a name="Sommarkatter"></a>
<h2><span class="mw-headline">Sommarkatter <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=16" title="Redigera avsnitt: Sommarkatter">redigera</a>]</h2>
En sommarkatt eller semesterkatt är en vanlig benämning på en katt som en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Familj_%28sl%C3%A4kt%29" title="Familj (släkt)">familj</a> skaffar sig inför en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Semester" title="Semester">semestervistelse</a> på <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Landsbygd" title="Landsbygd">landsbygden</a> om <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sommar" title="Sommar">sommaren</a>, men ofta överger då <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6st" title="Höst">hösten</a> kommer och familjen skall åka hem till <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stad" title="Stad">staden</a>/<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A4tort" title="Tätort">tätorten</a>. Fenomenet är i allmänhet ett resultat av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Barn" title="Barn">barnens</a> "tjat" om ett <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4llskapsdjur" title="Sällskapsdjur">sällskapsdjur</a>. Den sålunda övergivna katten dör ofta, vanligen med en utdragen plågsam död av svält och skador, så småningom även kyla. Ganska många katter överlever dock som hemlösa. Ibland kan den förr eller senare bli omhändertagen av välvilliga människor - privat eller i katthem - och förhoppningsvis få ett riktigt hem till slut. Djurvänner har kritiserat förfarandet, och det är sannolikt att det under senare år blivit mycket mindre vanligt i takt med större insikt om djurs behov bland både barn och vuxna, bland annat genom att informera barnen i <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rskola" title="Förskola">förskolorna</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Skola" title="Skola">skolorna</a>. Katter är ett året om djur! Inte bara sommardjur så det så. Tänk dig för innan du skaffar!
<a name="Tamkatten_som_j.C3.A4gare"></a>
<h2><span class="mw-headline">Tamkatten som jägare <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=17" title="Redigera avsnitt: Tamkatten som jägare">redigera</a>]</h2> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 182px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Kuniyoshi_Utagawa%2C_Japan%2C_Women_8.jpg" title="Dam med katt (träsnitt av Kuniyoshi Utagawa)"><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/84/Kuniyoshi_Utagawa%2C_Japan%2C_Women_8.jpg/180px-Kuniyoshi_Utagawa%2C_Japan%2C_Women_8.jpg" border="0" alt="Dam med katt (träsnitt av Kuniyoshi Utagawa)" width="180" height="265" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Kuniyoshi_Utagawa%2C_Japan%2C_Women_8.jpg" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> Dam med katt (<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4snitt" title="Träsnitt">träsnitt</a> av <a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kuniyoshi_Utagawa&action=edit&redlink=1" title="Kuniyoshi Utagawa [inte skriven än]">Kuniyoshi Utagawa</a>)</div> </div> </div>
I en brittisk undersökning från 1998 utförd av The Mammal Society studerade man 964 katter i 600 olika hushåll under en fem-månaders-period. De siffror man fick fram extrapolerade man på antalet katter i <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Storbritannien" title="Storbritannien">Storbritannien</a> vilket är cirka 9 miljoner katter och kom då fram till följande siffror: Tillsammans dödar de brittiska katterna 200 miljoner <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur" title="Däggdjur">däggdjur</a>, 55 miljoner <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5glar" title="Fåglar">fåglar</a> och 10 miljoner <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96dlor" title="Ödlor">ödlor</a> och <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ormar" title="Ormar">ormar</a> varje år.<sup id="cite_ref-7" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-7">[8]</a></sup>
En svensk omräkning av dessa siffror ger i runda tal 22 miljoner däggdjur, 6 miljoner fåglar och 1 miljon ödlor och ormar varje år.
Katten jagar gärna också när den får gott om foder hemma. Detta innebär att den gamla sedvänjan att undanhålla gårdskatterna tillräckligt med mat, i avsikt att de istället skall jaga skadedjur är missriktad.
Människans införande av katter till olika världsdelar, öar och biotoper har medfört en stor förändring i djurlivet på många platser. Speciellt djurlivet på mindre öar där det tidigare inte funnits rovdjur har skadan varit stor inte minst på fågelpopulationer. Ett fall där katten visserligen bara var med i slutfasen av utrotningen skedde när en fyrvaktare 1894 tog med sig sin katt till en obebodd ö i sundet mellan <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Nya_Zeeland" title="Nya Zeeland">Nya Zeelands</a> huvudöar. Under loppet av några månader lyckade katten Tibblet utrota den sista spillran av en tidigare okänd, flygoförmögen, <a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klippsmygar&action=edit&redlink=1" title="Klippsmygar [inte skriven än]">klippsmyg</a> som döptes till Stephen Islands klippsmyg (Traversia lyalli)<sup id="cite_ref-8" class="reference"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_note-8">[9]</a></sup> På <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Prins_Edward%C3%B6arna" title="Prins Edwardöarna">Marion Island</a> skapade katter liknande problem. Där planterade man in katter i ett försök att utrota de möss som oavsiktligt förts in till ön. Men katterna nöjde sig inte med att jaga möss utan gav sig även på andra djur.
<div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 182px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Egypte_louvre_058.jpg" title="Kattgudinnan Bast, Louvren i Paris"><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Egypte_louvre_058.jpg/180px-Egypte_louvre_058.jpg" border="0" alt="Kattgudinnan Bast, Louvren i Paris" width="180" height="333" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Egypte_louvre_058.jpg" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> Kattgudinnan <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bast" title="Bast">Bast</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Louvren" title="Louvren">Louvren</a> i Paris</div> </div> </div> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 182px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Cat_mosaic.JPG" title="Kattmosaik från Pompeji"><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6b/Cat_mosaic.JPG/180px-Cat_mosaic.JPG" border="0" alt="Kattmosaik från Pompeji" width="180" height="124" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Cat_mosaic.JPG" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> Katt<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mosaik" title="Mosaik">mosaik</a> från <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pompeji" title="Pompeji">Pompeji</a></div> </div> </div> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner" style="width: 202px;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Felix-chaplin.jpg" title="Katten Felix med Charles Chaplin i Felix in Hollywood (1923)"><img class="thumbimage" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Felix-chaplin.jpg/200px-Felix-chaplin.jpg" border="0" alt="Katten Felix med Charles Chaplin i Felix in Hollywood (1923)" width="200" height="150" /></a> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Felix-chaplin.jpg" title="Förstora"><img src="http://sv.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" border="0" width="15" height="11" /></a></div> <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katten_Felix" title="Katten Felix">Katten Felix</a> med <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Chaplin" title="Charles Chaplin">Charles Chaplin</a> i Felix in Hollywood (1923)</div> </div> </div>
<a name="Ber.C3.B6mda_katter_i_konst_och_mytologi"></a>
<h2><span class="mw-headline">Berömda katter i konst och mytologi <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=18" title="Redigera avsnitt: Berömda katter i konst och mytologi">redigera</a>]</h2>
<a name="Egypten"></a>
<h3><span class="mw-headline">Egypten <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=1" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D1');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=19" title="Redigera avsnitt: Egypten">redigera</a>]</h3>
I den <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Egyptologi" title="Egyptologi">gamla Egypten</a> var katten ett heligt djur. En av deras största gudinnor var <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bast" title="Bast">Bast</a>, kärleksgudinnan, som avbildades antingen som en katt eller som en kvinna med katthuvud. Om en katt dog visade ägarna sorg geom att raka av sig ögonbrynen. Likt de Egyptiska kungarna mumifierades även katter.
Se även <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Schr%C3%B6dingers_katt" title="Schrödingers katt">Schrödingers katt</a>.
<div id="stub" class="boilerplate metadata plainlinks"> <table style="background-color: transparent;" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tbody> <tr> <td><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Wiki_letter_w.svg" title="Wiki letter w.svg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6c/Wiki_letter_w.svg/19px-Wiki_letter_w.svg.png" border="0" width="19" height="19" /></a></td> <td> <sup>Detta <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Stubbar" title="Wikipedia:Stubbar">korta avsnitt</a> behöver <a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit" title="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit">utökas</a>.</sup></td> </tr> </tbody> </table> </div>
<a name="Noter"></a>
<h2><span class="mw-headline">Noter <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=2" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D2');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=20" title="Redigera avsnitt: Noter">redigera</a>]</h2> <ol class="references"> <li id="cite_note-0"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-0">^</a> <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=665913" title="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=665913">DN (2007-06-29)</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Karin_Bojs" title="Karin Bojs">Karin Bojs</a> om DNA-analyser</li> <li id="cite_note-1"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-1">^</a> <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/1139518" title="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/1139518">The Near Eastern Origin of Cat Domestication</a>, läst 30 juni 2007</li> <li id="cite_note-2"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-2">^</a> <a href="http://www.iczn.org/BZNMar2003opinions.htm#opinion2027" title="http://www.iczn.org/BZNMar2003opinions.htm#opinion2027">ICZN:s utlåtande</a></li> <li id="cite_note-3"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-3">^</a> Marjatta Knutson 1981 Katthandboken <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9136012114">ISBN 91-36-01211-4</a></li> <li id="cite_note-4"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-4">^</a> Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000 Katt</li> <li id="cite_note-5"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-5">^</a> <a href="http://www.katt.nu/kattgenetik6.htm" title="http://www.katt.nu/kattgenetik6.htm">http://www.katt.nu/kattgenetik6.htm</a></li> <li id="cite_note-6"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-6">^</a> <a href="http://www.agria.se/agria/index.nsf/LinkFrameSet?ReadForm&url=/Agria/text.nsf/id/3491" title="http://www.agria.se/agria/index.nsf/LinkFrameSet?ReadForm&url=/Agria/text.nsf/id/3491">Agria Djurförsäkring</a> - Antalet sällskapsdjur ökar i Sverige</li> <li id="cite_note-7"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-7">^</a> <a href="http://www.sofnet.org/apps/nyheter/arkiv_period.asp?NewsStart=2001-03-01&NewsEnd=2001-03-31&lev=1" title="http://www.sofnet.org/apps/nyheter/arkiv_period.asp?NewsStart=2001-03-01&NewsEnd=2001-03-31&lev=1">SOF</a> - Huskatten, en jägare att räkna med!</li> <li id="cite_note-8"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt#cite_ref-8">^</a> <a href="http://66.249.93.104/search?q=cache:Ym512zceF6MJ:www.cbm.slu.se/publ/biodiverse/06_1.pdf+katt+fyrvaktare&hl=sv&gl=se&ct=clnk&cd=1" title="http://66.249.93.104/search?q=cache:Ym512zceF6MJ:www.cbm.slu.se/publ/biodiverse/06_1.pdf+katt+fyrvaktare&hl=sv&gl=se&ct=clnk&cd=1">BibDiverse, från centrum för Biologisk mångfald, nr 1, 2006</a> - Finns det onödiga djur?.</li> </ol>
<a name="Externa_l.C3.A4nkar"></a>
<h2><span class="mw-headline">Externa länkar <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=2" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D2');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=21" title="Redigera avsnitt: Externa länkar">redigera</a>]</h2> <div class="plainlinks" style="display: inline;"> <ul> <li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Commons-logo.svg" title="Commons-logo.svg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/20px-Commons-logo.svg.png" border="0" width="20" height="27" /></a> Wikimedia Commons har media som berör <a href="http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Cats?uselang=sv" title="http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Cats?uselang=sv">Katt</a></li> </ul> </div> <ul> <li><a href="http://www.omkatter.se/" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fwww.omkatter.se%2F');return false">http://www.omkatter.se/" title="http://www.omkatter.se">Allt om katter. Info för dig som funderar på att skaffa katt.</a></li> <li><a href="http://zoonen.com/index.asp?cid=73" title="http://zoonen.com/index.asp?cid=73">Zoonen katt</a></li> <li><a href="http://www.kattgenetik.se/" title="http://www.kattgenetik.se/">Kattgenetik</a></li> <li><a href="http://www.katter.nu/" title="http://www.katter.nu/">Skandinavisk kattportal</a></li> <li><a href="http://www.hittakatten.com/" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fwww.hittakatten.com%2F');return false">http://www.hittakatten.com/" title="http://www.hittakatten.com">Hitta Katten</a></li> <li><a href="http://www.alltomkatter.se/" title="http://www.alltomkatter.se/">Alltomkatter</a></li> <li><a href="http://kennet.skk.se/agarreg/" title="http://kennet.skk.se/agarreg/">Kattägarregister</a></li> <li><a href="http://www.katthemmet.nu/" title="http://www.katthemmet.nu/">Stockholms Katthem</a></li> <li><a href="http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Katt/" title="http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Katt/">Kattens sjukdomar Statens Veterinärmedicinska Anstalt</a></li> </ul>
<a name="L.C3.A4nkar_till_raskattorganisationer"></a>
<h3><span class="mw-headline">Länkar till raskattorganisationer <span class="editsection" style="font-size: x-small; font-weight: normal; float: none; margin-left: 0px;">[<a href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=2" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fw%2Findex.php%3Ftitle%3DKatt%26action%3Dedit%26section%3D2');return false">http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katt&action=edit§ion=22" title="Redigera avsnitt: Länkar till raskattorganisationer">redigera</a>]</h3> <ul> <li><a href="http://www.tica.org/" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fwww.tica.org%2F');return false">http://www.tica.org/" title="http://www.tica.org">TICA - The International Cat Association</a></li> <li><a href="http://www.cfainc.org/" class="" onClick="javascript: window.open('/externalLinkRedirect.php?url=http%3A%2F%2Fwww.cfainc.org%2F');return false">http://www.cfainc.org/" title="http://www.cfainc.org">CFA - The Cats Fanciers' Association</a></li> <li><a href="http://ourworld.compuserve.com/homepages/GCCF_CATS/index.htm" title="http://ourworld.compuserve.com/homepages/GCCF_CATS/index.htm">GCCF - Governing Council of the Cat Fancy</a></li> <li><a href="http://www.fifeweb.org/" title="http://www.fifeweb.org/">FIFe - Federation Internationale Féline</a></li> </ul>
Jag ? Haha xD
Uppenbarligen bär denna någon keps.
12 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/detkliarinacken/176339144/
Visa toppen
Visa sidfoten