13 April 2007
sen var den festen slut och det var bara att åka vidare till nästa. vår andra klassfest gick av stapeln!
såhär lite suddig var nog hela kvällen
ville. på god väg mot kvällens slutmål...
- "men ville, det är inte bra att dricka ren boris"
- "meh, jag klarar det, jag kommer inte spy, jag mår asbra"
gustav och martin. gustav inte lika full som förra gången, även fast han hade resurserna. det var istället en annan person som fick bli kvällens underhållning...
...men än så länge var det lugnt. huvudpersonen satt lugnt i soffan och sippade på kroatiskt hembränt. jag passade på att toalettposa i min nyinköpta smk-trö
sen skulle lilla ellen hem. nåt om att jobba? vafan är det liksom.
iallafall så hade några jävla nazistas satt upp nån ful lapp för deras äckliga parti.
vid återkomsten till festen hade ville fått i sig lite mer ren vodka och behövde kärlek. jesper var inte sen att ge. manlig kärlek är den enda rätta kärleken.
...och skadeglädje är den enda rätta glädjen. här har vi sebbe, mannen hela dan med det kroatiskt hembrända i flaskan. vid det här laget hade nog dock vätskan f
reptilhjärnan tog över mer och mer och sebastian claesson reducerades till blott en blek version av sitt tonåriga jag. han gjorde avkall på mången egenskap och kände e
1
(...mänskligt lidande är självklart inget man ska utnjyttja, det är inget att skratta åt och ibland blir alla helt enkelt alldeles för fulla. med detta i å
ute på gatan hade ville lyckats få i sig större delen av vodkaflaskan, så slobo, stark som få, tog på sig att med hela sin styrka lyfta upp stackars ville på s
och där stod han... som ett perfekt exemplar av vår tids fallne hjälte, vår tids offer: den fulla tonåringen
...när vi kom tillbaka in på festen efter att ha garanterat villes, under omständigheterna, välbefinnande hade sebbe lämnat en souvenir på trappan och satt sig i soffan
Direct link:
http://dayviews.com/digby/2007/4/13/