January
Monday 20 December 2010 photo 4/7
|
Snälla.
Prata aldrig med mej igen, jag klarar inte av det. Det känns som om jag blir sviken, men enligt dej står du alltid på min sida. Vad händer? Det står bara stilla. Jag är arg på dej, jag vill att jag ska finnas i ditt liv lika mycket som du finns i mitt, men det kommer aldrig hända. Jag hatar att du alltid hittar nya, men det är okej. Lämna bara inte dom gamla. Jag fanns alltid där för dej, men du har aldrig riktigt uppskattat det. Nu enligt mej är allt ditt fel, men det är inte hela sanningen. Det är också mitt fel, även fast jag inte vill erkänna det är det lika mycket mitt fel som ditt. Jag vet inte varför... Du fanns ju alltid. Ifall jag måde dåligt kunde jag prata med dej, det kändes bra. Men nu, nu är du borta. Du har inte glömt mej, men det känns precis som det. Det är inte vi längre, det är du och hon. Det sliter på mej, jag behöver dej. Jag behöver dej så mycket mer än vad du tror. Jag älskade dej, men nu vet jag inte längre. Det var bäst, bättre än bäst, innan. Innan du slutade bry dej. Fast det gjorde du inte, men jävligt nära till. Det finns inte ord till vad du gjorde, det finns inte ord till att beskiva känslan jag fick när du gjorde det. Jag bara.. Jag bara.. Jag bara blev tom. Tom. Det är det jag blev och jag vet inte när det slutar, om det slutar. Jag kommer aldrig sluta bry mej om dej, jag kommer aldrig sluta andas för dej, mina hjärtslag slutar inte slå för dej. Dom finns alltid där, som du, även om du verkar ha slutat bry dej.
Jag vet ingenting.
Annons
Visa toppen
Show footer