April
Sunday 8 March 2009 photo 3/3
|
Som vanligt är jag den som sist står kvar,
er lycka glädjer mig till fullo men ändå saknar jag det som en gång var.
Jag är inte avundsjuk, jag är inte arg,
men ändå känner jag mig som den enda ensamvarg.
Jag vet att jag har er kvar, bara ett samtal ifrån,
men jag känner mig som en bank, dem tar bara ett lån.
För förr eller senare kommer ni alltid tillbaka,
och det är jag som alltid står i era skuggor och vakar.
när är det min tur? jag saknar det redan, hellre smärtan från ett brustet hjärta och komma till en väns omsorgsfulla famn,
än att leva i ensamheten och va den som alltid håller dig varm.
Det glädjer mig att ni kan prata ut och se mig som ett starkt och bra stöd
men då och då känner jag inte igen mig själv, min själ är som död.
ta det inte fel, detta är bara mina inre ouppklarade problem.
er lycka glädjer mig till fullo men ändå saknar jag det som en gång var.
Jag är inte avundsjuk, jag är inte arg,
men ändå känner jag mig som den enda ensamvarg.
Jag vet att jag har er kvar, bara ett samtal ifrån,
men jag känner mig som en bank, dem tar bara ett lån.
För förr eller senare kommer ni alltid tillbaka,
och det är jag som alltid står i era skuggor och vakar.
när är det min tur? jag saknar det redan, hellre smärtan från ett brustet hjärta och komma till en väns omsorgsfulla famn,
än att leva i ensamheten och va den som alltid håller dig varm.
Det glädjer mig att ni kan prata ut och se mig som ett starkt och bra stöd
men då och då känner jag inte igen mig själv, min själ är som död.
ta det inte fel, detta är bara mina inre ouppklarade problem.
Visa toppen
Show footer