Puma <3

Dobermann <3

men vi tkr olika :)

Ja, synd om hunden att ägaren (om det nu är din hund) tycker att det är en trevlig grej att plåga sin hund. Finns ju en anledning till att det är olagligt i Sverige.

Men för att inte förstöra stämningen i en bra grupp så ska jag inte säga emot dig mer. Ville bara ge dig min åsikt om saken. Hunden har det förhoppningsvis bra i övrigt, så jag får lov att nöja mig med det när jag inte kan påverka hur människor behandlar sina djur. :)

Fast att säga att ägaren tycker att det är en trevlig grej att plåga sin hund var väl ändå väldigt onödigt?

Ja, fast det är ju olagligt för att det är djurplågeri, så varför kan jag inte få säga det om det faktiskt står i lagen? big deal liksom. Spela roll om hunden kuperades utanför Sveriges gränser eller innanför...

Nä, tar tillbaka det där, för jag är ju faktiskt inte 100% säker på att anledningen till att det är förbjudet är för att hundarna lider. Jag bara antog det, eftersom hundarna lider. Dumt av mig att anta saker om de stackars hundarna, men jag är glad att det - förhoppningsvis - är den enda skönhetsoperation de tvingas genomgå och att den sker så tidigt i livet.

Men du vet ju inget om ägaren eller hunden. En bra regel är att ta reda på fakta innan man dömer. Men jag antar att du tagit för givet att bara för att hunden har kuperade öron så är det dens nuvarande ägare som låtit det göras och endast för att den gillar att plåga sin hund?

Ja, för du dömer ju inte när du tar för givet att jag tror att ägaren kuperat endast för att plåga sin hund. För jag skrev ju inte att det var en skönhetsoperation eller så, nä, ren tortyr är vad det är. Så nu, eftersom jag tycker att alla som kuperar hundar endast torterar sina hundar så struntar jag i att beblanda mig med människor som stöttar tortyr av hund. Hej då :)

Men nu är det ju så att hon inte känner av det eller plågas av det ,

Nä, precis! :3 Därför skrev jag att jag är glad att hon inte lider av det längre. :) Det är tur att det är en så kort tid, men varför man ska skönhetsoperera hundar kommer jag aldrig förstå, så hur trångsynt det än må vara så kommer jag aldrig att respektera att man gör det. Inte heller att man avlar på missbildningar bara för att få bättre hundar (nä, inte dobermann förstås).

Förlåt för att jag fortsätter tjöta. Tycker som sagt att det är en onödig diskussion som inte borde startats. Ta hand om din hund! Hon är jättefin. :)

:D tack, som sagt man tycker ju olika & hur skulle världen se ut om vi alla tyckte samma ;)?

åkei förlåt att jag lägger mig i i en gammal och uppenbarligen lite känslig diskussion, men jag undrar bara, med tanke på att du skrev "Men nu är det ju så att hon inte känner av det eller plågas av det". Det är säkert sant att hon inte gör det nu, men bedövar man hundarna innan man kuperar dem?

Det gör man vanligtvis inte

jo öronen gör man :)

det som gör mest ont är ju liksom inte kuperingen i sig utan att det ska läka efteråt... Dessutom står upprättstående öron emot kyla mycket sämre så det är ju ytterligare en anledning till att vara emot det.. Om man nu ska va sån.

Men jag ska inte vara sån för jag kastrerade min tik för henne utan anledning och det är ju betydligt mer plågsamt.

Utan anledning? har jag svårt att tro, varför gjorde du det då? Kastrerar man reducerar man ju en del allvarliga åkommor som juverinflammationer m.m., det är ju alltid en anledning? ;)

Var hundvakt o husvakt under tiden hon löpte. Ena hanhunden som, håll i er, var i bur under nätterna när tiken höglöpte lyckades bryta sig ut. Vaknade mitt i natten och då stod hundarna och glodde fånigt på varandra. Visste inte om de hunnit med något. Hon var 7-8 månader nåt sånt. Första löpet.

Ville inte ge henne abortspruta eftersom det ökar risken för sjukdomar samt att vi ju inte ens visste om hon blivit dräktig. Att vänta tills valparna skulle synas på ultraljud och sen i såna fall göra abort var inte heller på tal om.

Har dessutom en pudel hemma som blev tokig när hon löpte och skrek dygnet runt och morsan vägrade att uppfostra honom med motiveringen "men det är ju inget han kan rå för".

Så morsan erbjöd sig att pröjsa för en kastrering. Så här i efterhand är det skönt. Hon har inte påverkats nåt mentalt eller speciellt mycket fysiskt, ev förändrar pälskvalité (vet ju inte hur den hade varit annars eftersom hon var så ung).

Men att riskera en så ung hunds liv och den smärtan hon hade efteråt trots att hon fick maxdos med smärtstillande skulle jag aldrig utsätta en hund för igen av en så onödig anledning. Hon skakade för att hon hade så ont och ville varken äta eller kissa/bajsa eller ens röra sig. Och då blev det inte ens några komplikationer utan läkte jättefint och hon återhämtade sig superbra.

Jag tänkte också "bättre att operera nu än att hon får sjukdomar sen" men det skulle jag faktiskt hellre ta då. Att riskera en så ung hunds liv för att KANSKE förhindra att göra något som ev kan bli lite mer riskfyllt är ju bara ren idioti. Vetefan vad jag tänkte med... Antagligen inget alls.

Om tiken däremot är jättepåverkad av sitt löp så förstår jag att man gör det.

Kan tillägga att jag utan problem skulle kunna kastrera hanhundar. Det är inte lika riskfullt eftersom det är en mycket mindre op. En tik ska egentligen ta det lugnt minst 4-6v efter en kastrering, i mitt fall gick det inte med en understimulerad terrier ;) men en hanhund kan köra på som vanligt direkt stygnen är tagna. Det säger ju en hel del.

Den sidan av kastrering har jag faktiskt inte hört förut! :o Varför är det så himla smärtsamt för tikar när det för det allra mesta går fullständigt utan problem hos katthonor?
Vilken anledning som helst är i alla fall bättre än kosmetiska..

Katter skär de inte lika stort snitt på heller... Varför de inte skär mindre på hundar har jag inte en blekaste om. Min hund har inte större mage än en katt.

Mamma sa också att på katterna vi hade så var det ingen big deal men många hundar verkar ha jätteont. Oavsett så är det ett stort ingrepp och det är jävligt många nackdelar med det. Har inte tiken problem med något hormonrelaterat så förstår jag faktiskt inte varför man ska kastrera. Hellre att kastrera hanhundarna man har hemma då om de inte går att ha åtskilda.

Har inte varit med om någon tik som haft någon smärtsam kastrering. Skulle också kastrera en tik om jag hade, för att det är det lämpligaste sättet att hålla tiken från valpar om hon inte går i avel och för att det minskar risken för allvarliga sjukdomar senare. Att jämföra en kastrerign med kupering är ju helt fel, för det finns verkligen ingen anledning att kupera en hunds öron eller svans än att det blir "snyggare". Tycker inte att det går jämföra.

Lämpligaste sättet att hålla tiken från valpar...? Koppel, dörrar och säkrare burar än tygburar (uppenbarligen :P). Hade höglöpande tik och okastrerad hane ihop under dagarna under uppsikt. Går utmärkt även om det kräver stenkoll.

så om tiken inte har problem av det så kastrerar man ju bara för sin egen skull och inte för hundens.

Och jag har hört om mååånga tikar som haft rejält ont de första dagarna av kastrering, liksom människor som opererats. Även hört om tikar som dött av komplikationer.

Att kupera är åtminstone sällan livshotande.

Ja, jag tycker att det är det lämpligaste sättet att hålla tiken för valpar och står fast vid att en tik mår dåligt av att ständigt löpa, men aldrig få valpar. Precis som för människan så är fortplantning deras natur, så att ha en höglöpande tik med en okastrerad hane är ju bara synd om de båda...

Fast var fjärde tik får ju allvarliga sjukdomar i livmodern...

Självklart (!) finns det hundar som dör av komplikationer och det kan ske på precis ALLA operationer som görs på vilket djur som helst, inklusive människan.

Tycker det är oerhört underligt att du sitter här och hittar massa argument till varför kastrering är dåligt, när du själv kastrerat din tik helt utan anledning.

Det var varken synd om hanen eller tiken. Möjligen lite jobbigt under 2 dagar när det var som värst men i övrigt inget problem alls eftersom hanhunden jag passade hade blivit uppfostad. Han har dessutom blivit parad 2 ggr så det är ju inte så att han är ointresserad.

Om det är vanligt med livmoderinflammation beror mycket på raser också. Inom JRT är det inte alls vanligt tex. Och att kastrera varje tik för att var fjärde ev blir sjuk är ju lite stört. Det är ju inte ens var fjärde tik som dör av livmoderinflammation. Men eftersom det finns risk för komplikationer på alla operationer, framför allt stora sådana som kastrering på tik - varför utsätter man då sin hund för dessa i onödan?

Inga argument är påhittade. Ja och jag säger ju att jag ångrar det, eller hur? Och försöker förhindra att andra gör samma korkade misstag som jag gjorde.

Min hund är också uppfostrad och bryr sig inte det minsta om löptikar, men jag är helt säker på att han mådde dåligt ändå. :) Han är kastrerad sen 3 år tillbaka, något jag är så otroligt nöjd med att jag gjorde. Han är inte annorlunda över huvudtaget, men det är ändå det bästa jag gjort för min hund. Och det är SÅ OTROLIGT SKÖNT att alltid kunna ta med honom, att jag inte måste lämna honom hemma för att någon har en löptik, att han kan gå tillsammans med löptikar på hunddagis, att han kan vara hos min familj när deras tikar löper. Vet inte hur uppfostrad hunden du passade var om han bröt sig ur en bur för att para sig. Spelar ingen roll vilken fostran man har på en hund, för om den får tillfälle att para sig, så parar den sig.

Sa inte att dina argument var påhittade. Sa att du "hittar" argument, inte "hittar på".

Jag tycker att det är korkat att inte kastrera sin tik om man har en av varje kön. Det är ju bara att kolla en så enkel sida som Blocket, så ser man att kastrering skulle lösa ett mycket stort problem för väldigt många hundar... Speciellt när folk, precis som du, inte vill ge abortspruta, utan låter en 7 månader gammal tik föda fram valpar (förutsatt att hon överlever). Eller varför inte ge tiken p-piller istället, så att hon kan få blodproppar och cancer?

men nä, är inte på humör, så nu orkar jag inte hålla mig kvar i den här diskussionen. Du får tycka precis vad du vill, så rådfrågar jag min veterinär istället för dig inför kastreringen av min framtida tik. :)

Varför är det korkat att inte kastrera tiken om man har av varje kön? Hur lyckas uppfödare menar du? Mår alla deras hundar dåligt? Min höglöpande tik låg och sov bredvid den okastrerade hanen i soffan, men de mådde säkert jättedåligt båda två... Sen finns det hanar som stressar upp sig rejält och då är det schysstast att kastrera eftersom sådana enligt min åsikt inte ska gå i avel..

Ja, rådfråga din veterinär som vill tjäna pengar istället du :) Men gör jycken en liten tjänst och be iaf om att få de starkaste smärtstillandet med dig hem direkt. Vi fick det inte utan var tvungna att åka in akut mitt i natten med henne och ge direkt i spruta för att hon hade så ont.

Syftet med en uppfödare är ju att hundarna används i avel. Min okastrerade hane låg och såg bredvid en höglöpande tik i soffan och nej, självklart mår de inte dåligt hela tiden...

Det beror helt på vilken veterinär man går till. :) Om min veterinär anser att något är riskabelt så talar min veterinär om det. Hon avråder mig om det är onödigt (även om djursjukhuset kunde tjänat 10k på ingreppet jag ifrågasätter), ger mig detaljer på vad som kan gå fel. Jag oroar mig inte det minsta för att hon ska föreslå kastrering för pengarnas skull. Om din veterinär föreslår saker för pengarnas skull så ska du nog byta, för din egen plånboks och hundens bästa. Låter inte klokt. :P
Det är självklart att det kan bli fel på vissa hundar så att det gör väldigt ont... Till att börja med kan jag ju hoppas att min hund slipper smärtan din utsattes för.

Så vad mår de då dåligt av? Och då menar jag inte dessa hundar som genom avel har gjorts överkåta...

Jag har en jättebra veterinär men på helger så finns det bara Södra eller Bagarmossen öppet samt att den lilla vetpraktiken inte gör stora ingrepp som tex kastrering på tik. Mao måste jag ibland välja Södra även fast jag inte gillar dem och även om de är måna om djuren så tar de hutlösa priser och informerade inte om en hel del förändringar som kunde ske med kastreringen. Tack o lov så var jag tillräckligt smart för att kolla upp sånt själv.

Det handlar inte om att operationen har gått fel utan helt enkelt hur tålig hunden är. Vissa hundar visar inte om de har ont medan min verkligen gör det. Vilket jag är glad för... Vet andra terriers som ramlat ner för 5m höga stup, skakar på sig och vill fortsätta springa... Men hur som, se till att hunden får med det starkaste smärtstillandet hem redan från start för man vet aldrig hur ont de får när bödövningen de får hos vet. börjar släppa.

För att de blir förbjudna att leva efter instinkter. Krävs ingen överkåthet för det inte.

Då kan du ju rådfråga den jättebra veterinären om kastreringen och om hon ger dig rådet att genomgå det (vilket då verkligen inte bör vara för att tjäna pengar eftersom det ändå inte är hon som får dem) så vet du ju att hon ger dig ett ärligt förslag.

Ptja, vet jag att jag har en mycket känslig hund, eller en ras som visar sig ha problem med operationer, så väljer jag hellre att undvika kastreringen. Det beror ju givetvis på individen och hur individen blir beror väl främst på uppfostran, så förhoppningsvis uppfostrar jag en stark hund som klarar att falla från ett stup och resa sig på nytt. :)

Skitsnack, hundarna mår inte dåligt för det.

Men allt handlar ju om åsikter, eller hur? Varför ska jag lyssna på andras åsikter när det gäller MIN hund?

Självklart, jag har lindat in henne i bubbelplast hennes första halvår i livet, absolut. Det har inte alls en jävla massa med genetik o göra heller nej...

Att ha en så pass smärttålig hund är dessutom inget man VILL ha om man nu är normalt funtad och tänker på hundens bästa. Tro mig, jag vet med en pudel som har diskbråck, dåliga klor, öroninflammationer osv osv.. Han visar inte smärta på samma sätt som terriern och han är mer ömkad med om det nu skulle handla enbart om uppfostran.

Är du veterinär? Är du en kunskapsbank? Du måste inte lyssna på andras åsikter, men du behöver ta in ny information. Är man osäker i en fråga så frågar man någon annan, ser till att vidga sina vyer, läsa på, lyssna på människor som kan, ta in relevant information. Det var mitt enda budskap i det hela... Inte att veterinären kan DIN hund bättre än du.

Jag förutser att man väljer en hund efter bra gener... Undantag vid omplaceringshundar, vilket jag ju inte vet om din hund är, men nu nämnde jag ju det som min framtida hund. :)

Givetvis beror det även på ras (pudlar brukar inte bry sig vad man gör med dem, JRT däremot verkar vara nervvrak i duracellkaninsvariant), precis som jag skrev så skulle jag se till ras och individ.

Men att fråga en veterinär är väl då väldigt onödigt? Vill du ha andras åsikter så läs ägarnas som lever med hundarna. Finns massor av ägare som har skrivit om sina hundars kastreringar på diverse hundforum. Vissa är jättenöjda och andra berättar om komplikationer samt om hur ont deras hundar hade och att de aldrig skulle göra om det, liksom jag.

Nej mina nuvarande hundar är inte omplaceringar.

hahahahahhahah bra raskunskap här hör jag. Pudlar är mesiga sällskapshundar JRTs är grythundar med skärpa. Nervvrak??? Aldrig stött på en sån variant av jrt faktiskt och då har jag träffat en hel drös.

Och fortfarande... Det är inte bra med en hund som inte visar smärta...

Fast... Nu känns du mer förvirrad än jag, fast att det är jag som inte sovit än. Är helt säker på att en hundägare inte besitter samma kunskaper som en veterinär, så varför fråga hundägaren om hur ett ingrepp går till?

Jag har också träffat en hel drös. Visst är det väl dock dumt av mig att dra alla över en kant, men efter att ha träffat ca 40 av rasen är jag väldigt säker på var jag står på den saken. Förlåt att jag säger negativa saker om just din ras. Jag menar inte att just din hund är så och jag är säker på att många du träffat är precis lika underbar som din, men jag har träffat runt 40st på nära håll och umgåtts med åtminstone 7 under långa perioder, med olika ägare och i olika hem. Den enda lugna var en mycket överviktig och mycket gammal herre. Vi har väl helt enkelt stött på olika typer av individer. Du har stött på en hel drös med perfekta jrt och jag har stött på en hel drös med nervösa duracellkaniner.

Har jag sagt om hur själva INGREPPET går till? Nej, jag har menat på deras erfarenheter av hur hundarna mått efter en operation.

Jag tror i såna fall att nervvrak är din egna åsikt för att du inte hinner läsa en terriers signaler (liksom jag tycker att utställnngsretrievers är det segaste som existerar...) Det går fort, men de finns där. Grythundar som de är måste de reagera FORT samt vara ettriga. Eller i vilka situationer menar du att hundarna beter sig som nervvrak? Detta var ju intressant...

Nä, det har du inte, men du tjafsar ju om att jag skulle rådfråga en veterinär när jag skrev: "Du får tycka precis vad du vill, så rådfrågar jag min veterinär istället för dig inför kastreringen av min framtida tik.". Du verkar väldigt förvirrad, som sagt.

De 7 individer som jag umgåtts med under längre perioder har jag träffat veckovis i flera år och jag skulle vilja påstå att de är hemskt nervösa mest hela tiden, förutom då de sover eller aktiveras. Åtminstone hälften av alla jag träffat har dessutom varit aggressiva och bitiga. Flera har fått avlivas för att de högg någon. Säkerligen jätteindividuellt hur de är. Det är den enda ras jag verkligen inte tål, personlighetsmässigt, efter att ha träffat alla dessa hundar. Är glad för din skull, som lyckats få en hund av rasen som är stabil och bra. :) Nu ska jag sova och när jag vaknar är jag nog smart nog att strunta i din kaxiga attityd och hitta på något roligare. :)

Inte om att jag skulle rådfråga en veterinär, utan det var därifrån du startade diskussionen om just det.

Nej? Jag säger att EN veterinär är EN person som möjligtvis också bara vill tjäna pengar. Och att det faktiskt är ägarna som vet bäst hur hunden faktiskt har mått efter en operation.

fortfarande så undrar jag vad du menar som nervöst? Aggressiva och bitiga? Mao terriers som är ouppfostrade och med ägare som inte hinner läsa hunden och därför inte kan hantera den. Har man träffat russllar med ägare som vet vad de sysslar med så träffar man med 95% säkerhet en trevlig hund.

Otur för mig som missat trevliga typen av rasen även på utställningar då.

Men du.. VAD är ett nervvrak?
I mina ögon så är ett nervvrak en hund som är RÄDD. Jag har varit på många utställningar med JRTs och faktiskt inte sett någon som är just RÄDD.

Däremot kanske de reagerat och gjort utfall när matte/husse vänt ryggen till men det är en heeelt annan sak. Terriers är terriers och det är uppenbart att du inte gillar den typen av hundar eftersom du helt klart inte hinner se deras signaler innan hunden agerar. Dessutom tycker jag att JRT-ringen brukar vara en av de lugnaste ringarna eftersom ägarna vet att hundarna är lite störda i skallen och håller en tumme i ögat på dem ;)

Nervvrak = nervös.

Jag gillar inte terriers och deras signaler har jag inget problem med. Jag vill bara inte ha en tjurig hund. Respekterar att du och många andra gillar dem, det är bara inte min typ av hund. Det är dock just JRT jag ogillar mest, troligen för att jag stött på dåliga individer, alternativt dåligt uppfostrade (även där plus till dig om du lyckats uppfostra hunden väl, för det verkar klurigt att döma av de ägare jag mött). Övriga terriers har jag inget problem med, tycker de är lite tjuriga, det är allt.

Men nu, god natt!

Men nervös är inte heller rätt ord för en terrier. De är inte nervösa, de är reaktionssnabba. Vilka andra terriers har du träffat? Inte Tysk jaktterrier antar jag? Snarare marsvinsterriers så som cairn, norfolk, norwich, york osv..?

Du har antagligen inte stött på dåliga individer, men att DU inte gillar rastypiska terriers gör dem ju inte till nervvrak, eller hur?

Ja, snabba som bara fan. Jag har inte sagt emot det. Nervöst beteende är väl snarare att vara ettrig, flera jag träffat har stått och skakat för att något är läskigt, ja, men sådär ängsliga och hispiga du vet? Oroar sig för allt hela tiden. Nope, någon tysk jaktterrier har jag inte träffat, men att räkna upp alla jag träffat låter långsökt, för jag tycker att det är olika terriers överallt. :)

Hundarna jag har träffat har varit extremt nervösa och instabila, som sagt.

Stått och skakat för att nåt är läskigt...?? Ängsliga och hispiga?? Och detta har du sett på utställningar säger du?

Nope, sa att jag inte träffat några trevliga.

Anyway. Nu är jag trött på det här. Du är helt enkelt galen. Hej då.

Trevligt med folk som inte kan hålla sig från personangrepp för att andra råkar ha en annan åsikt/uppfattning. Det säger mer om dig än om mig tycker jag...