September
October 2009
Kap 61 Irma: Airi visade upp en massor av olika kakor i en bok som hon tyckte skulle passa bra. Men jag rynkade näsan för nästan alla. Jag var som sagt ingen bagerska men jag ville göra ett ordent
Kap 62 Airi: Kaname and I were walking to the same bakery we always used to go. I would always choose the Strawberry Shortcake, and he would always choose the Chocolate Macaroons. A new season had beg
Kap 63 Irma: Det var knäpptyst i huset när jag kom in. Mamma, pappa och Jenii var borta över helgen och det var riktigt skönt att få kunna andas ut i sitt eget hus. Jag gick upp för den stora vi
Kap 64 Izumi: "We should probably go to sleep now..." She said, trying to breathe in between. I couldn’t comprehend what she was saying after all what happened just a moment ago. She was damn good a
Kap 65 Irma: Jag kunde inte sluta skratta. Det där var en av det mest roliga saker jag sätt på länge. Först att Izumi föll, men att han sedan föll på Jerre. Det såg så otroligt bögigt ut. I
Kap 66 Izumi: I could spot Irma blushing again. It was fun seeing her redden all the time, however, that may be the last time. I could feel my stomach sink. I really do like her I thought "You seem sa
Kap 67 Irma: Izumi hade bara gått iväg. Vad var det med honom. Han hade väl bara en dålig dag. Så jag gick upp till kopierings rummet för att skriva ut några bilder. Det var ett par stycken och
Kap 68 Izumi: It felt like something died inside of me when I saw Irma’s tears. I was deeply hurt, but I knew that it is the only thing to do. To make her hate me, that will make her forget me. "Are
Kap 69 Irma: 　 Jag stirrade på Simon som nästan låg ner på den is kalla backen. Han kollade förvirrat upp när vi sakta kom gående emot oss. - vad gör du här? Frågade jag. - Irma vi måste
Kap 70 Izumi: Why did she always have to kiss me? Why does she always see through me? It was the next day of school, once I stepped inside of the classroom, Irma stood there in front of my desk. I was
Kap 71 Jerobian: 　 Jag var chockad, sÃ¥ mycket konstig information pÃ¥ en gÃ¥ng. Vid lunchen hade jag svÃ¥rt att kolla pÃ¥ Airi. Det kändes konstigt att veta nÃ¥got sÃ¥ viktigt om henne som hon sjÃ
Kap 72 Airi: Jerre bent down enough for him to whisper to me, "If you feel thirsty, why don’t you try me out?" He said and blinked with the other eye. I could feel both my eyebrows rise when he said
Kap 73 Irma: - SLUTAT SKOLAN!! Skrek jag så att det ekade i gympasalen. Jerre nickade. Det kändes som att en stor sten föll över mig och jag kunde knappt andas. Det sista jag hade sagt till Izumi
Kap 74 Izumi: That sudden hug took me by surprise and my eyes widened. "Wh-"I was about to say "I…I love you Izumi!" Irma exclaimed My eyes widened then more, and I stood there dazed. I didn’t und
Kap 75 Jerobian: Plötsligt hade dom trassliga problemen bland mina vänner löst sig. Det var som om allt var bort blåst och jag satt bakåt lutad i klassrummet och kollade ut över klassen. Vi hade
Kap 76 Kaname: I knew it right from the start when I gave the task to Izumi. He is always to dumbstruck to obey whatever mission I give him. I sighed, and started walking to the front door where he li
Kap 77 Irma: Det blev tyst efter att Kaname hade gått. Jag måste ha stått och stirrat ut i tomma intet som något slags ufo i några minuter. Men det kändes som att jag behövde bearbeta det han h
Kap 78 Airi: This morning, Jerre had asked both me and Kaname if we wanted to come over to his place. It took a lot of effort to force my brother to follow us along. He had said that those people were
Kap 78 Airi: This morning, Jerre had asked both me and Kaname if we wanted to come over to his place. It took a lot of effort to force my brother to follow us along. He had said that those people were
Kap 79 Jerobian: Airis ögon strålade när Kaname kom och satt sig med oss. Irma kollade med en oförklarlig blick på dom. Jag visste inte om den var fylld av smärta eller lättnad. Det var nästan
Kap 80 Airi: "Give a passionate kiss to Airi" Izumi said smugly. My whole body turned warm and my eyes widened. This was just too good to be true. I gave a quick glance at Kaname whom held a level-loo
Kap 81 Jerobian: En mobil signal ekade genom rummet och skar rakt in i min dröm. Jag öppnade plågat ögonen och sträckte mig efter telefonen som lyste på bordet bredvid. "mm" sa jag sömnigt i lu
Kap 82 Airi: Both I and Jerre went to U-huset to get something warm to drink. When we were right inside, I stopped, suddenly remembering something. I had this very weird feeling, it felt like as if al
Kap 83 Jerobian: Det var kolsvart i rummet och det enda jag visst var att Airi ville ha min hjälp upp från sängen där Kaname nu tydligen låg. Han som inte ens skulle vara hemma. Jag fick tag i he
lekte runt lite med en rosa peruk, så klart fick Jerre offra sig till att pröva den och bli fottat! XD
Visa toppen
Show footer