Jag i vecka 36 i barnrummet.

nu har jag vart ute å gått, skulle gå på ett samtal hos en emira. tror jag hon hette. aja..
det tog 30 minuter o gå dit, och lika lång tid hem. fyfan, mitt bäcken! :(
Jaja, det är ju BRAA med motion sägs det.

jag lär ju få barn förtidigt...
den pallar väl inte ligga där inne när det skakar massa o har sig runtomkring.

saker o ting börjar lösa sig nu..
jag får pengar för min bil,
sen får vi bostadsbidrag runt två tusen kr i månaden när vi har barn,
å så får vi barnbidrag (jag får det!!)
ååå så får jag föräldrapenning, som är mer än aktivitetsstödet som jag får just nu..
det får jag ju bara ett visst antal dagar så just den biten är ju inte så mkt.

Allt detta gör att det blir såååå mkt lättare att andas och att leva.

plus att nu har ju lasse jobb några timmar.. vi hoppas och håller tummarna att han får ha jobb hela tiden, en längre tid.

jobbigt att man är för jämnställdhet, och sen visar det sig att man inte har RÅD ATT VARA jämnställd.
jag som föder barn måste stanna hemma ett halvår eller vad det nu blir...
för att min karl ska jobba o samla ihop familje-ekomomin.
låter de nå jämnställt? näh...
MEN sen efter det halvåret/året har gått, så ska ju jag börja jobba igen och då blir det som vanligt. då blir det jämnställt.

mamma o pappa lär ha lika lön... (jag och lasse nu alltså)
fast det e ju klart. pappa är äldre och har mer arbetslivserfarenhet. och har gått på högskola.
jag har haft ströjobb, tjänat satan under vissa perioder, o sen varit MAMMALEDIG..

jag vet inte hur arbetsgivare ser på sånt, men jag hoppas innerligt att vissa fattar hur mkt jobb det är....!
och hur gärna jag vill komma ut o tjäna pengar igen sen...!

gyuhhuuu.

ja men som sagt, det finns en ljusning inom synhåll, så jag börjar känna mig bättre till mods.

japp.. jag har anmält det.