Tuesday 17 November 2009 photo 1/2
|
Jag gillar min sjukgymnast. Jag tror faktiskt på det här.
Skrämmande ändå att faktiskt märka att jag har försämrats. Saker som jag kunde göra utan jättestora problem förut är jobbigare, obehagligare. Visst att jag avskyr fysisk beröring av främmande människor, det har jag alltid gjort. Men jag lärde mig att jag inte fick slå människor för att de rörde vid mig, och mildra den enorma agressionen, visst att jag fortfarande kan se framför mig en bläckpenna stucken igenom en hand som rört mig, men det dämpades, och istället blev jag rädd.
Tidigare blev jag arg när folk var i närheten och var irriterande. Nu är jag rädd för människorna, jag trotsade de irriterande människorna genom att gå starkt, visa att jag hade all rätt i världen att vara där. Nu gömmer jag mig, gör mig liten, smyger förbi, om jag står still står jag i ett hörn, livrädd för att någon gång stå i vägen. Hoppar till om en människa går bakom mig. Det är människor så nära, överallt, ingen trygghet, ingen trygghet. My force field is down, my personal space have been compromised.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/dzd/424778139/