Friday 4 April 2008 photo 3/3
|
Anarkism är en politisk riktning med syfte att avskaffa statsmakten. Anarkister vill
avskaffa all borgerlig myndighet och ge människan fullständig frihet samtidigt som
man anser att människan är god av naturen. Anarkismens idéhistoriska grunder har av
flera inflytelserika anarkister, som Noam Chomsky, Rudolf Rocker och Max Nettlau,
angetts vara upplysningens idéer och den klassiska liberalismen. Nettlau talar om
anarkismen som en del av den "liberala humaniseringsprocess" som inleddes under
1700-talet.
Man tar dock starkt avstånd från dagens västerländska liberalism. Som
politisk rörelse kom anarkismen att spela en viss politisk roll i syd- och östeuropaförsta
världskriget. Under 1900-talets senare del är Spanien 1936-39 den viktigaste perioden,
följd av det uppsving för anarkismens idéer som föddes ur majrevolten 1968. I dag är
rörelsen både större och bredare. mellan 1850 och
Anarkism är en bred rörelse med flera underliggande teorier. Trots sitt namn är inte
anarki och anarkism samma sak som kaos. Istället är anarkister ofta inriktade på lokal
direktdemokrati som även skall gälla över ekonomin. Ordet "anarkism" härstammar
från grekiskans an archos vilket betyder "utan härskare"
Anarkism i politisk betydelse är
således inte synonymt med kaos
(anarki). Tvärtom menar anarkisterna att begreppet
"anarki" och
"anarkism" medvetet används av maktens män och kvinnor för att
chikanera anarkismen, vilket skedde första gången under franska revolutionenLes
Enragés för anarkister1789-1793, då högern kallade den ultraradikala gruppen
Anarkister vänder sig emot etablissemanget och vill att samhället ska existera utan
formella hierarkiska institutioner såsom staten och politiska partier. Anarkismen
betraktar parlamentariskt arbete som oförmöget att åstadkomma ett klasslöst
samhälle. Införandet av direktdemokrati och självförvaltning genom federerade
arbetarråd med när som helst återkallbara delegater ses som ett av målen för den
sociala revolutionen; eller så kan detta ske genom kooperativa organisationer
representerade av individerna.
Samhällsynen genomsyras av en längtan till det enkla
och okomplicerade
livet, vilket per automatik gör rörelsen motståndare till centralism,
byråkrati, stordrift och tvångskollektivisering.
Vissa anarkister anammar teorin om så kallad förtryckssamverkan, eller
triple-oppression. Att undersöka hur förtryckande strukturer samverkar och återskapar
varandra associeras ofta med den socialistiska feminismen. I dagsläget finns flera
riktningar som gör anspråk på att vara anarkistiska och konflikter i synsätt är
oundvikliga.
Anarkismen anses vara en del av den frihetliga socialismen tillsammans med
syndikalismen. Därmed är anarkismen en självskriven motståndare till den auktoritära
kommunismen och till kapitalismen; bägge betraktas som system som förutsätter
klassamhällen.
avskaffa all borgerlig myndighet och ge människan fullständig frihet samtidigt som
Anarkism är en bred rörelse med flera underliggande teorier. Trots sitt namn är inte
Anarkister vänder sig emot etablissemanget och vill att samhället ska existera utan
Vissa anarkister anammar teorin om så kallad förtryckssamverkan, eller
syndikalismen. Därmed är anarkismen en självskriven motståndare till den auktoritära