May
Friday 12 June 2009 photo 1/10
|
9A
Jag tänkte skriva lite om de här tre helt underbara åren. Jag minns så väl första gången i sexan när man träffade den nya klassen och det första mariella gör är att snubbla i trappan när vi ska upp och ha sammarbetsövningar i hemkunskapen. Ingen ville byte klass egentligen och man tyckte inte om sin klass överhuvudtaget, men det ändrades fort. Första idrottslektionen i sjuan är något jag sent kommer glömma. Man kände inte någon alls och vi skulle spela bandy. Jag går och hämtar en klubba som vilken vanlig människa som helst men sen när jag ska springa ut på plan ramlar jag på klubban och landar rakt på magen. Lyckat (Y) man gjorde ett bra första intryck där yao. Sjuan fortsatte och det ända man tänkte på var att man ville ha tillbaka klassen man hade haft mellan ettan och sexan eftersom vår gamla klass hade så himla kul i sexan. I början på första terminen i sjuan samlades vår gamla klass en morgon och vi kände att någon saknades, det var vår lärare som vi hade haft mellan fyran och sexem. Han hade dött dagen innan och alla tog det hårt. Vi gick alla på hans begravning tillsammans och samlades efter den också och pratade. Det var jobbigt men vi tog oss igenom det tillsammans. Men nu tillbaka till högstadiet. Sjuan gick fort om man lärde väl inte känna varandra så jättevä loch man pratade knappt med vissa. En sak att tillägga är att vi faktiskt kom trea i bandyturneringen redan i sjuan. Det hände väl inte så mycket mer i sjuan.
Det var först i åttan vi började komma varandra närmre allihop. Vi var fortfarande inte jättenära men vi pratade mer med varandra och vi hade riktigt kul ihop. Det var också i åttan pluggandet började på riktigt. Man var ju nervös inför första gången man skulle få betyg och omdömen och sånt. Åttan gick ännu fortare än sjuan kändes det som men vi hann med riktigt mycket på den tiden. Vi hann till exempel gå vidare i teknikåttan och fick åka till lund och tävla. Vi kom faktiskt till kvartsfinal och sen fick vi se en ashäftig lasershow också. Riktigt rolig resa var det. Det var då hela klassen började bli tajtare. Jag minns så väl att i bussen påväg dit sov ellen med öppen mun och jag och calle satt och stoppade in vindruvor i hennes mun då. Till slut vaknade hon och blev lite sur. Vi vann bandyturneringen detta året och det var helt oväntat, slog ut 8c i semifinalen och mötta 9b i finalen. Vi trodde vi skulle få stryk för vi bara gick i åttan och vi hade mött dom på liten plan i gruppen och fått kämpa som fan för att spela lika men vi spelade skiten ur dom och vann med 6-1 eller något tror jag det var. Kan ju säga att ingen avv som var med och spelade hade någon röst kvar efter det. Alla skrev som fan och vi hade en jävla klack också. Det var en riktigt härlig känsla att vinna det. Både tjejerna och killarna vann också volleybollturneringen. Åttan var en härlig tid som man inte glömmer men inget kommer någonsin slå nian.
Det var i nian klassen blev ett och alla pratar med alla, vi umgår i skolan allihop och vi hade verkligen sjukt kul tillsammans. I början av terminen hände det inte så mycket mer än det vanliga med nya böcker och sån skit. I november var det bandyturnering som vanligt men det var inte lika kul detta året för vi visste redan innan att vi skulle vinna och vi lekte oss igenom turneringen. Kaxigt jag vet men vi försvarade ju vårat kaxande med att vinna den också så det var ju bara sanning. Innan jul mötte niorna också lärarna i volleyboll. Intåget var sjukt roligt att vara med i och det blev bra också, dock gick det väl inte lika bra i matchen men det spelade inte så stor roll faktsikt. Vi hade kul och det var det som räknades. Efter det var det jullov som var väldigt behövande. När vi kom tillbaka efter jullovet hann jag bara gå i skolan några veckor innan jag åkte till thailand så då vet jag inte riktigt vad som hände man var väl inte överdrivet mycket tror jag inte. Slutet av vårterminen har varit den bästa tiden någonsin om man bortser från allt plugg. Volleybollturneringen blev succe detta året också. Detta året hade vi dock blandade lag och vår klass kom både etta, tvåa, och trea och då lovade vår svenska lärare oss glass om vi gjorde det så det fick vi sista veckan också. De sista veckorna hade vi inte så mycket att göra så vi gled mest runt och fulade oss tycker jag. Sista veckan hade vi avslutingsmiddag också och det var trevligt. God mat, speciellt efterrätten (A) haha tjock jag vet. Vi hade kul och sjävklart jag gör jag bort mig som vanligt. Jag, tobbe, calle och robin gick ut och jag trodde verkligen att det regnade men sen gjorde det inte det och då sa jag ”asså det känns som att det regnar fast det blir inte blött ;o”. och jag kom inte på vad jag hade sagt förän tobbe och robin började reta mig för det heller. Bra jobbat! Jag dansade bugg med wengdahl också och jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket när jag har dansat. Det var riktigt kul. Vi har också hunnit med en vandring näst sista dagen i nian. Jag, tobbe och robin badade och hade riktigt kul. Kallt var det med men vad gör det. Sista dagen har vi också haft en helt underbar avslutning. Jag och mariella sjöng och sen fick föräldrarna hänga på blommor som vanligt. Jag klarade mig faktiskt utan att gråta allt för mycket men jag kommer sakna alla.
Tänkte skriva lite om alla i klassen också.
Killarna:
Robin Johansson – ja vad ska man säga egentligen mer än att du är jäklig mysig unge. Och duktig på att ta sönder glas i datorsalen också för den delen. Vi kände väl inte varandra så bra i sjuan och åttan men i nian har vi bara kommit varandra närmre och närmre och det gillar vi mycket. Helt klart klassens pajas med alla kommentarer och bitchminer och söndertrampade glas i datorsalen.
Tobias Englung – dig har jag känt ett tag eftersom våra systrar är så nära varandra men vi har väl inte umgåtts så mycket innan som vi har gjort under nian. Det är dig, calle och robin jag har varit med mest den sista terminen tror jag och du är klockren med dina jävla kommentarer och kom ihåg ”klappa men inte peta”
Carl Söderström – dig har jag också bara kommit närmre och närmre under nian och som sagt så är det er tre jag har umgåtts mest med. Sjukt kul att peta på dig för du blir så sur. Du är nog dom mest tekniska i klassen när det gäller fotboll också.
Robin wengdahl – ska jag skriva allt om dig kommer jag nog få sitta här hela natten för jag har känt dig i hela mitt liv och vi har varit med om det mesta tillsammans. Men du är en av mina bästa vänner och det kommer du alltid vara. Tråkigt att du ska flytta nu bara men jag kommer och hälsar på dig det lovar jag!
Clas Birath – du är för jävla go du. I början av åttan var du inne på lite fel spår men du kämpade dig verkligen tillbaka och det är riktigt starkt gjort. Bondig dialekt har du också men jag tycker om dig i alla fall. Vi hade riktigt kul på festen hos dig på valborg i alla fall.
Viktor Ek – tyvärr blev du ju avstängd sista terminen i nian men efetr jullovet kom vi varandra jättenära och blev så bra vänner vi en gång varit igen. Vi är fortfarande nära och det kommer vi fortsätta vara. Jag har känt dig sen jag var två och vet hur du fungerar. Du är bäst.
Jonathan Arvidsson – känner dig väl inte så jätteväl men kommer aldrig glömma den kommentaren du sa i nian. ”Den dissen, den är fan sjuk” jag var inte där när du sa det men det blev vårat namn på bandydagen i alla fall. Du är en go kille.
Hoshiar Achmed – dig känner jag inte heller så väl men du ger mig alltig massage på lektionerna och det uppskattas. Du är en go kille också och grym på att bugga också för den delen.
Bader Terki – jadu bader vad ska man säga om dig. Du är hur jävla go som helst och man skrattar alltid när man ser dig. Du mobbar mig alltid och säger att jag är en alkis vilken inte stämmer ett dugg, vet inte vart du har fått det ifrån? Men bader ingen skjuter nära hare.
Oscar Martin – med dig skrattar man ju varenda sekund. Allt du gör är roligt och du har dina sjuka kommentarer om allting plus att du springer så jävla roligt också.
Kimmo järvelin – du är nog den som har gjorde den största förändringen under högstadietiden. I åttan hade du långt hår och normala kläder och nu har du bara en tuppkam kvar och är typ någon slags rockare.
Henrik Reihammar – du har alltid varit blyg, enda sen du var liten har du varit blyg men det har verkligen ändrats i nian. Du är inte alls lika blyg längre vilket är bra.
Simon Barkman – har har vi MVG-barnet number one säger jag bara. Sjukt jävla bra i alla ämnen och kan allt om precis allt. Man börjar ju undra vart du fick din hjära egentligen.
Johannes Halldorf – du är faktiskt en riktigt härlig kille om man pratar med dig. Du är också en sån där smarting, kanske inte som simon men vem är det liksom. Duktig på volleyboll är du också.
Tommy Adolfsson – du är riktigt rolig när du blir arg och du är som en liten apa ibland. Klättrar på precis allt man undrar alltid när du ska ramla men du lyckas alltid att undvika det.
Jacob Ljunggren – vet inte vad man ska säga om dig, du kom i åttan och har väl fortfarande inte sagt så mycket till dig vad jag vet. Man försöker ibland men det går inte så bra.
Tjejerna:
Mariella Reihammar – dig skulle jag kunna skriva om i evigheter för du har varit min bästa vän sen vi föddes och kommer vara så länge vi lever. Mer än så behöver jag inte skriva.
Ellen Norlin – du och jag har haft våra bråk när vi var små men nu har vi blivit bra vänner. Umgås nästan aldrig hemma men i skolan så. Du är en härlig tjej och nästan alltid glad. Dock fick du ju inte din hjärna från samma ställe som simon när det gäller matte i alla fall.
Stina Söderström – dig har jag känt ganska länge också och du är den bästa av tjejerna på idrott kan jag ju säga. Sjuk när det gäller att springa.
Rebecca Karlsson – vi har haft våra stunder du. Både bra och dåliga men nu är vi riktigt bra vänner igen och det känns skönt. Du är blond och det märks ibland men som tur var är du ju smartare än mika i alla fall. (Inget illa menat mika)
Mikaela Mulder – här har vi helt klart klassens blondin. Kommer du ihåg när du frågade mig på hemkunskapen om man kunde äta lejon eller om myggorna flög med benen?
Ellen Andersson-Junkka – känner dig inte så bra men du är en snäll tjej.
Olivia Palmblad – du är nog den som har haft flest hårfärger på hela skolan tror jag. Du är en snäll tjej men jag känner dig så bra.
Emilie Salomonsson – dig har jag inte pratat alls mycket med. Vet inte om det är för att du är blyg eller om du helt enkelt inte tycker om mig.
Julia Ekström-Andersson – känner inte dig heller så bra men du är snäll oh har väl också haft ganska många färger i håret.
Frida Salomonsson - du är en pratglad tjej och väldigt trevlig. Undrar man något vet man alltid vem man ska fråga.
Jag tänkte skriva lite om de här tre helt underbara åren. Jag minns så väl första gången i sexan när man träffade den nya klassen och det första mariella gör är att snubbla i trappan när vi ska upp och ha sammarbetsövningar i hemkunskapen. Ingen ville byte klass egentligen och man tyckte inte om sin klass överhuvudtaget, men det ändrades fort. Första idrottslektionen i sjuan är något jag sent kommer glömma. Man kände inte någon alls och vi skulle spela bandy. Jag går och hämtar en klubba som vilken vanlig människa som helst men sen när jag ska springa ut på plan ramlar jag på klubban och landar rakt på magen. Lyckat (Y) man gjorde ett bra första intryck där yao. Sjuan fortsatte och det ända man tänkte på var att man ville ha tillbaka klassen man hade haft mellan ettan och sexan eftersom vår gamla klass hade så himla kul i sexan. I början på första terminen i sjuan samlades vår gamla klass en morgon och vi kände att någon saknades, det var vår lärare som vi hade haft mellan fyran och sexem. Han hade dött dagen innan och alla tog det hårt. Vi gick alla på hans begravning tillsammans och samlades efter den också och pratade. Det var jobbigt men vi tog oss igenom det tillsammans. Men nu tillbaka till högstadiet. Sjuan gick fort om man lärde väl inte känna varandra så jättevä loch man pratade knappt med vissa. En sak att tillägga är att vi faktiskt kom trea i bandyturneringen redan i sjuan. Det hände väl inte så mycket mer i sjuan.
Det var först i åttan vi började komma varandra närmre allihop. Vi var fortfarande inte jättenära men vi pratade mer med varandra och vi hade riktigt kul ihop. Det var också i åttan pluggandet började på riktigt. Man var ju nervös inför första gången man skulle få betyg och omdömen och sånt. Åttan gick ännu fortare än sjuan kändes det som men vi hann med riktigt mycket på den tiden. Vi hann till exempel gå vidare i teknikåttan och fick åka till lund och tävla. Vi kom faktiskt till kvartsfinal och sen fick vi se en ashäftig lasershow också. Riktigt rolig resa var det. Det var då hela klassen började bli tajtare. Jag minns så väl att i bussen påväg dit sov ellen med öppen mun och jag och calle satt och stoppade in vindruvor i hennes mun då. Till slut vaknade hon och blev lite sur. Vi vann bandyturneringen detta året och det var helt oväntat, slog ut 8c i semifinalen och mötta 9b i finalen. Vi trodde vi skulle få stryk för vi bara gick i åttan och vi hade mött dom på liten plan i gruppen och fått kämpa som fan för att spela lika men vi spelade skiten ur dom och vann med 6-1 eller något tror jag det var. Kan ju säga att ingen avv som var med och spelade hade någon röst kvar efter det. Alla skrev som fan och vi hade en jävla klack också. Det var en riktigt härlig känsla att vinna det. Både tjejerna och killarna vann också volleybollturneringen. Åttan var en härlig tid som man inte glömmer men inget kommer någonsin slå nian.
Det var i nian klassen blev ett och alla pratar med alla, vi umgår i skolan allihop och vi hade verkligen sjukt kul tillsammans. I början av terminen hände det inte så mycket mer än det vanliga med nya böcker och sån skit. I november var det bandyturnering som vanligt men det var inte lika kul detta året för vi visste redan innan att vi skulle vinna och vi lekte oss igenom turneringen. Kaxigt jag vet men vi försvarade ju vårat kaxande med att vinna den också så det var ju bara sanning. Innan jul mötte niorna också lärarna i volleyboll. Intåget var sjukt roligt att vara med i och det blev bra också, dock gick det väl inte lika bra i matchen men det spelade inte så stor roll faktsikt. Vi hade kul och det var det som räknades. Efter det var det jullov som var väldigt behövande. När vi kom tillbaka efter jullovet hann jag bara gå i skolan några veckor innan jag åkte till thailand så då vet jag inte riktigt vad som hände man var väl inte överdrivet mycket tror jag inte. Slutet av vårterminen har varit den bästa tiden någonsin om man bortser från allt plugg. Volleybollturneringen blev succe detta året också. Detta året hade vi dock blandade lag och vår klass kom både etta, tvåa, och trea och då lovade vår svenska lärare oss glass om vi gjorde det så det fick vi sista veckan också. De sista veckorna hade vi inte så mycket att göra så vi gled mest runt och fulade oss tycker jag. Sista veckan hade vi avslutingsmiddag också och det var trevligt. God mat, speciellt efterrätten (A) haha tjock jag vet. Vi hade kul och sjävklart jag gör jag bort mig som vanligt. Jag, tobbe, calle och robin gick ut och jag trodde verkligen att det regnade men sen gjorde det inte det och då sa jag ”asså det känns som att det regnar fast det blir inte blött ;o”. och jag kom inte på vad jag hade sagt förän tobbe och robin började reta mig för det heller. Bra jobbat! Jag dansade bugg med wengdahl också och jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket när jag har dansat. Det var riktigt kul. Vi har också hunnit med en vandring näst sista dagen i nian. Jag, tobbe och robin badade och hade riktigt kul. Kallt var det med men vad gör det. Sista dagen har vi också haft en helt underbar avslutning. Jag och mariella sjöng och sen fick föräldrarna hänga på blommor som vanligt. Jag klarade mig faktiskt utan att gråta allt för mycket men jag kommer sakna alla.
Tänkte skriva lite om alla i klassen också.
Killarna:
Tjejerna:
Comment the photo
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/eelinsemelie/378927837/
Visa toppen
Show footer