Sunday 11 August 2013 photo 13/17
|
När jag ännu kunde skriva dikter..
Du är luften ja andas, du är min skyddsängel.
Du skyddar mig mot all fara. Du har gjort mig levande,
före det var du och jag var mitt leende en lögn och inom mig fanns
bara sorg. Jag ville inte leva men vågade inte dö.
Jag levde, men skadade mig och ärren blev fler och fler.
Men när jag träffade dig började jag må bätte, med tiden blev jag
lycklig, ärren är som bortblåsta tack vare dig.
Tanken att skada mig finns kvar djupt inom mig,
men jag vill inte såra dig mer än jag gjort.
Du gjorde mig lycklig och vi lärde känna varandra bättre,
vilket har gjort att våra gräl blir bättre,
inte så hårda och hotande som förr.
Förr var jag helt förstörd av våra gräl,
jag sa t.o.m att jag gör slut om de skulle fortsätta.
Men det finns inget perfekt par som aldrig grälar, om det finns är
det nåt annat de har problem med.
Man ska våga uttrycka sig i förhållanden utan att vara rädd
för att förhållandet ska ta slut!
Annons