Spongen, jag kan inte förstå!

Ett år har gått utan dig och jag förstår fortfarande inte att du är borta föralltid! Jag minns allt fortfarande som igår, hur jag pratade med dig i telefon och bara några timmar senare var du borta föralltid. Det finns inte i mina tankar och det funkar inte för mig att leva utan dig. Du har gett mig så jävla mkt mer än någon annan, du har gjort mig till den människa jag är idag. Utan dig vore inte jag så himla öppen, glad, framåt och omtyckt. För jag tog efter dig, du var min idol och du lärde mig allt. Jag tror inte du förstod hur jävla mkt som jag älskade dig och som jag fortfarande älskar dig. Jag vill bara få kramar dig en sista jävla gång, få berätta hur jävla mkt som jag älskar dig och hur glad jag är för att du alltid funnits hos mig. Jag kan aldrig någonsin glömma dig, jag tänker på dig varenda dag, och alltid alltid så gör det så jävla ont att inse att du alltid, alltid kommer att vara borta. Jag vill inte vakna upp varje morgon och veta att du är borta, att du aldrig mer kommer att vara hos mig för det är det värsta som hänt mig. Jag kan aldrig bli den jag var med dig för att halva mitt hjärta kommer alltid vara dött med dig. Du är bättre än alla andra Spongen, det kommer du alltid att vara. Ingen kommer någonsin kunna ta din plats i mitt hjärta och ingen annan i hela världen kommer någonsin kunna lära mig så mkt som du gjort. Jag behöver dig så himla mkt nu, jag vill bara få prata med dig. Jag vill att du ska vara med mig för resten av mitt liv, jag ville ju att du skulle få se mig och mina systrar växa upp och få se våra barn, så att du fick ta hand om de precis som du tagit hand om oss. Du finns alltid med mig Spongen, men mitt liv utan dig känns så jävla tomt. Jag har så himla mycket mer som jag vill göra med dig, jag vill berätta allt och jag vill skratta och gråta tillsammans med dig. Jag kan inte sluta gråta, jag vill inte heller, det finns ingenting som kan förklara hur mycket som jag saknar dig och ingenting som kan få mig förstå hur det är att leva utan dig. Jag vill bara gå tillbaka nu, ett år och lite till och stoppa allt som skulle hänt men det går inte och jag hatar det. Jag vill inte höra Malins ord eka i mitt huvud varje dag, Att du är borta föralltid, att du är död, begraven och borta. Jag vill inte sitta vid din grav Spongen, jag vill sitta vid din sida i resten av mitt liv. Jag vill leva och dö med dig.. Jag älskar dig så jävla mycket och jag klarar inte att leva ett liv utan dig.. ett år utan dig är en evighet, och jag ska leva många till, jag vet inte om jag klarar och vill det utan dig. För det gör så ont hela tiden, så jävla jävla ont utan dig min Spongen. Det kommer alltid att vara du och jag föralltid i mitt hjärta. Och när vi ses igen då ska jag berätta för dig hur mycket jag älskar dig!!! Du är alltid den största delen i mitt hjärta, min ängel förevigt!!

Vår kärlek kan aldrig dö, jag älskar dig förevigt Spongen // Din Emma föralltid

jätte fint skrivet emma, och vet du ? jag saknar dig så fruktansvärt mycket..