Sunday 7 August 2011 photo 5/5
|
de här är en sak som moa har skrivit, fan hatar alla som mobbar och förstör ni vet inte vilken skada ni gör! :'((
Mitt självmords brev!
Jag har blivit mobbad och hånad sen jag var liten. Jag ser mej i spegeln och tårar börjar rinna sakta ner från Min kind. Jag slänger mej o ber jag orkar inte mer jag vet inte om jag ska älska eller hata men det enda jag ve är att all smärta kommer till backa. Jag får leva med det här var enda jävla dag Det är inte vad jag vill jag vill inte minas det här. En gong till med all ångest och smärta det brinner och hettar. Jag är inte som dom flesta kids. Jag har upplevt det mesta. Så jag skiter i det här nu jag vill bort här ifrån om det enda sätet är att ta mitt liv så får det bli så. Alla fina minen kommer jag ihåg den gången på perrongen när jag åkte med ett tåg tyvärr så kommer tåget åka där igen men då så står jag fram för, för o ge igen tänk alla gånger som jag ärligt tänt ta mitt liv tänk dig en värd som rasar tank dig ett liv man lärt sig älska och hata min smärta kommer till backa. Tänk dig ett liv i tårar när man blivit sårad det gör ont nu men det blir bättre men nu så är det mycket mer än jag tål. Jag fäller tårar när du inte ser men inget spelar nån roll nå mer . det svider i hjärtat jag faller isär jag tänker inte stanna här Jag vill fly bort från allt orkar inte stanna här finns så många minnen kan inte glömma allt som hänt livet är hopplöst och tänker inte stanna kvar det här är ingen saga det här är min sanning tänk alla gånger som jag varit ensam det är svårt att beskriva not som sitter så pas djupt när jag blundar är du kvar fram för mej du är den som får mej vilja va på andra sidan ingen ting kan ändras så jag ligger här och blöder har du non gong känt att du är fast i non ting att varje dag är sej lik och ingen vill dej väl alla saker som skär stegen blir tung o klumpen i halsen som får mej att blunda till sist orkar man bara blunda livet tar kål på en jag kräver för mycket av mej skälv men ingen vill va min ven det enda man får höra om man står bredvid non: stå längre bort jag kan bli mobbad hur kul tror folk det känns att folk sejer så jag får inte ens byta om på jumpan jag får byta om skälv på en toa hur kul är det man blir sp mobbad och kränkt så men inte får va med non hur kul tror ni det känns för mej? Jag orkar inte mer. Men va fan ska man göra tiden läker inte mina sår jag vill bara ramla ner och dö och bäras på en bår. Försvinna här ifrån , ifrån alla och allt jag vet hur läppar ler och jag vet hur kroppen skakar när man inte orkar mer jag vill säja för låt för att jag föddes här allt som jag gjort har bara skapat besvär , jag kan inte få non luft kan inte andas längre , jag springer in i rummet och slänger mig på sängen jag kräks jag ler jag orkar inte mer , vad jag gör här på jorden e något jag inte längre vet, ser inget hopp det försvann för så länge sen gav livet en sista chans men dör här jag blir lämnad igen ser ingen mening med att ljuga om det här sanningen är jag är inte lycklig så här hoppas gud hör min bön när jag ber jag orkar inte mer ser upp mot himlen en plats som jag vill komma till låt mej dö här och nu för det är det jag vill ni hatar mej så grovt så nu orkar jag inte stå här ingen kraft kvar i kroppen som får mig att gå. Jag gråter men ingen torkar kinden som är våt detta kanske är det bästa jag älskar er förlåt undra va liver hade blivit om inte det här hänt slag och tårar alla gånger man vill hem , diagnos hit och dit dom säjer det ordnar sej mamma och pappa ni finns inte till hans ja dör för allt är kört så jag blir galen att inte kunna göra det jag vill varför händer detta mej är jag inte värd mer när jag inte haft nog med det jag upplevt stannar hemma ensam för jag vill inte gå jag tittar upp mot ingen ting för jag kan inte förstå var för känns allt fel och konstigt idena värld? Jag har slitigt som ett djur o jag känner mej död jag gråter och förstår att jag facits lever en men jag orkar inte gråta längre kan du inte ta bort mej i kväll jag klättrar upp jag ramlar ner jag orkar inte se mer vet du att folk dom skulle skratta om jag ramla ner och dör här den dagen den kommer ja va så säker då jag greppar min pistol och skjuter under käken snart är det dags att säga hej då för alltid låt det sluta för jag orkar inte mer är det bara mitt fel som du säger vad ska jag göra för att ändra säg det för låt mej för saker jag borde gjort för låt mej att jag föddes här Hej då
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sun 7 Aug 2011 20:07
ne gud va hemskt ! ;( <33
1997-06-25
Sun 7 Aug 2011 19:37
läste ba dom första raderna gråter redan;´(<3
na stakars människa kan inte tro det :´(!!!
na stakars människa kan inte tro det :´(!!!
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/elaiinen/494349230/