June
Wednesday 29 October 2008 photo 1/1
|
Till er
som kanske tkr jag verkar deppig och ledsen lr så nu så vill jag berätta vrf (även om ni inte tkr det vill jag berätta).
Jo det är så att för ca ett år sen fick min mamma bröstcancer och lite senare upptäckte dom att hon hade cancer i ena njuren också. Hon blev opererad två ggr, efter det har hon bl.a ett stort ärr på magen. Sen skulle hon också gå igenom en tuff behandling då hon tappade håret. Nu är hon frisk och går utan sin peruk.
Och när jag fick veta att Johan och Moas mamma dött fick jag anstränga mig för att inte börja storböla, vill säga att jag tänker på er flera ggr om dagen!
Vissa kanske tkr att jag bara ska glömma det, hon är ju frisk nu. Men jag kan säga er att det är inte så lätt. Det är så mkt som är annorlunda, jag önskar att allt kunde vara som förr, jag skulle gärna vilja vakna och upptäcka att det bara var en hemsk mardröm, men det är verkligheten jag lever i. Och jag kommer alltid minnas det.
Kan ni tänka er att alltid vara rädd, rädd när du kommer hem, rädd när hon inte svarar när man ropar, gå runt och alltid vara rädd. Jag kommer aldrig glömma då pappa ringde och sa at mamma åkt till Gävle för att isoleras (vrf orkar jag inte berätta) och jag vart nästan säker på att hon skulle dö (det var andra el. tredje gången hon åkte in), jag var livrädd. Men inte för mitt eget liv utan min mammas. Och mitt i alltihopa dog våran älskade katt Maja också, jag saknar henne till tusen, hon skulle fylla 19år någon månad senare och vi hade haft henne ända sen hennes födsel.
Jag vill också informera er om att det är anledningen till vrf vi åkte utomlands och hoppas att ni har förståelse till vrf jag är som jag är. För det min familj gått igenom är inget man vill vara med om, det kan jag lova er.
som kanske tkr jag verkar deppig och ledsen lr så nu så vill jag berätta vrf (även om ni inte tkr det vill jag berätta).
Jo det är så att för ca ett år sen fick min mamma bröstcancer och lite senare upptäckte dom att hon hade cancer i ena njuren också. Hon blev opererad två ggr, efter det har hon bl.a ett stort ärr på magen. Sen skulle hon också gå igenom en tuff behandling då hon tappade håret. Nu är hon frisk och går utan sin peruk.
Och när jag fick veta att Johan och Moas mamma dött fick jag anstränga mig för att inte börja storböla, vill säga att jag tänker på er flera ggr om dagen!
Vissa kanske tkr att jag bara ska glömma det, hon är ju frisk nu. Men jag kan säga er att det är inte så lätt. Det är så mkt som är annorlunda, jag önskar att allt kunde vara som förr, jag skulle gärna vilja vakna och upptäcka att det bara var en hemsk mardröm, men det är verkligheten jag lever i. Och jag kommer alltid minnas det.
Kan ni tänka er att alltid vara rädd, rädd när du kommer hem, rädd när hon inte svarar när man ropar, gå runt och alltid vara rädd. Jag kommer aldrig glömma då pappa ringde och sa at mamma åkt till Gävle för att isoleras (vrf orkar jag inte berätta) och jag vart nästan säker på att hon skulle dö (det var andra el. tredje gången hon åkte in), jag var livrädd. Men inte för mitt eget liv utan min mammas. Och mitt i alltihopa dog våran älskade katt Maja också, jag saknar henne till tusen, hon skulle fylla 19år någon månad senare och vi hade haft henne ända sen hennes födsel.
Jag vill också informera er om att det är anledningen till vrf vi åkte utomlands och hoppas att ni har förståelse till vrf jag är som jag är. För det min familj gått igenom är inget man vill vara med om, det kan jag lova er.
Comment the photo
javet . :/
stackars dej Elin.
jag skulle inte klara av en sån situvation (stavning )
du är så stark och klarar de .
finns alltid här .
jag älskar dej <3
finns här! <3
även jag känner stor sorg för allt som hänt, gumman. <333333
28 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/eliinarvidsson/287054934/
Visa toppen
Show footer