January
Monday 10 January 2011 photo 2/2
|
Så snygg är man innan operation ;)
Jag har flera gånger vart skadad under kortare perioder, då kommer man ner till varje träning och är aktiv ändå. Men det är en helt annorlunda känsla när man vet att man kommer vara borta länge. Att sitta och se sitt lag spela och veta att man inte kommer kunna spela själv på mer än ett år är outhärdligt. Det gör ont. Det är svårt att förklara och säkerligen svårt att förstå, men för mig är det så.
Man bryts ner så brutalt när man skadar sig. Man tappar tron på sitt knä, på sin egen förmåga, på sig själv. Man tappar tron på allt man trodde på förut - allt för att sedan börja bygga upp allt igen.
Alla spelar med en omedveten risk. Man vet ju att något kan hända, något kan gå fel och man kan göra illa sig. Men idrotten ger så mycket att man är villig att riskera det, men sen kommer den dagen när idrotten tar tillbaka, när man drar av ett korsband. Man går genom ett helvete och sen står man inför ett beslut; vågar jag ta risken igen? Vågar jag riskera att ett till korsband ryker så att jag kommer gå genom helvetet igen?
Det är jobbigare att fatta ett beslut när man är väldigt medveten om riskerna, så man måste alltid väga fördelar med nackdelar.
Men varför i hela världen lägger jag ner allt detta slit och tid på att ta mig tillbaka till den platsen som jag är mest rädd för? Varför söker jag mig dit? Jag tror hos mig handlar det om kontroll. Jag tänker inte låta mitt knä stoppa mig från att komma tillbaka, utan när jag inte vill spela handboll mera ska det vara ett val av mig. Haha, nu när jag tänker efter kan man jämföra lite med människor som vill hoppa fallskärm. Det gör väl det delvis för att övervinna en rädsla. Jag drivs enormt av det. Kanske gör vi alla det?
Alla spelar med en omedveten risk. Man vet ju att något kan hända, något kan gå fel och man kan göra illa sig. Men idrotten ger så mycket att man är villig att riskera det, men sen kommer den dagen när idrotten tar tillbaka, när man drar av ett korsband. Man går genom ett helvete och sen står man inför ett beslut; vågar jag ta risken igen? Vågar jag riskera att ett till korsband ryker så att jag kommer gå genom helvetet igen?
Annons
Visa toppen
Show footer