Monday 19 January 2009 photo 1/1
|
det var då allt var så underbart & lättsamt
allt var varmt & så klarblått
så enkelt & alla ljuvliga känslor om att vara helt fri.
det var så långt bort men ändå så himla nära, som runt hörnet,
det var så stort men ändå så litet, som bara en gata,
det var så ovant och enkelt men ändå så hemma och så förvirrande, som ett hemland man aldrig vuxit upp i,
Det är oftast dig jag ser framför mig när jag blundar och blickar tillbaka på den tiden som har betytt så mycket för mig.
Du gjorde egentligen inte så mycket för att fastna i mitt huvud, förutom att ropa "Darling" efter mig (med din ur dumma dialekt) när jag gick ifrån dig & ditt väldigt speciella skratt.
Det är egentligen de ordet som kommer upp tillsammans med din bild, när jag blundar.
Ibland blir det jobbigt, när jag börjar inse att din bild ( i mitt huvud) börjar blekna bort och ditt skratt börjar tyna ut till ett eko, ett eko som enbart hörs om nätterna när det är knäppttyst omkring mig.
Ibland kan de kännas jobbigt att inte längre kunna få ha.. ha kvar den där känslan som jag fick när du var nära, och det där pirret om "vad som ska hända nu, vart ska vi & va ska jag säga nu?".
Jag brukar ofta tänka på dig & i mina drömmar så spelas alltid den där ädla prinsen utav dig.
Du brukar alltid ha någon plats i mina drömmar & du lyckas alltid ha paxat en viss speciell områdesplats i min hjärncentral / tankerunda.
Alltså om jag bara tänker fritt och alla möjliga tankar bara flödar så kommer du alltid upp när jag drömmer mig tillbaka till pirret & det där klarblåa havet som speglades så fantastiskt bra i din charm & i ditt skratt. det var som om de klarblåa havet formades efter ditt skratt&charm och pirret du alltid gav mig.
Perfektion?
Du lös alltid upp gatan du gick på,
& ditt skratt kände jag igen på flera hundra meters avstånd,
din kropp var sig inte lik någon annans i stan,
din charm och din förmåga av att alltid vilja hitta på något nytt var helt nytt och främmande för mig,
men jag hade även så otroligt roligt med dig
& jag skulle aldrig i livet vilja byta bort de där stunderna med dig.
& det var då allt var så underbart & lättsamt
allt var varmt & så klarblått
så enkelt & alla ljuvliga känslor om att vara helt fri.
allt var varmt & så klarblått
så enkelt & alla ljuvliga känslor om att vara helt fri.
det var så långt bort men ändå så himla nära, som runt hörnet,
det var så stort men ändå så litet, som bara en gata,
det var så ovant och enkelt men ändå så hemma och så förvirrande, som ett hemland man aldrig vuxit upp i,
Det är oftast dig jag ser framför mig när jag blundar och blickar tillbaka på den tiden som har betytt så mycket för mig.
Du gjorde egentligen inte så mycket för att fastna i mitt huvud, förutom att ropa "Darling" efter mig (med din ur dumma dialekt) när jag gick ifrån dig & ditt väldigt speciella skratt.
Det är egentligen de ordet som kommer upp tillsammans med din bild, när jag blundar.
Ibland blir det jobbigt, när jag börjar inse att din bild ( i mitt huvud) börjar blekna bort och ditt skratt börjar tyna ut till ett eko, ett eko som enbart hörs om nätterna när det är knäppttyst omkring mig.
Ibland kan de kännas jobbigt att inte längre kunna få ha.. ha kvar den där känslan som jag fick när du var nära, och det där pirret om "vad som ska hända nu, vart ska vi & va ska jag säga nu?".
Jag brukar ofta tänka på dig & i mina drömmar så spelas alltid den där ädla prinsen utav dig.
Du brukar alltid ha någon plats i mina drömmar & du lyckas alltid ha paxat en viss speciell områdesplats i min hjärncentral / tankerunda.
Alltså om jag bara tänker fritt och alla möjliga tankar bara flödar så kommer du alltid upp när jag drömmer mig tillbaka till pirret & det där klarblåa havet som speglades så fantastiskt bra i din charm & i ditt skratt. det var som om de klarblåa havet formades efter ditt skratt&charm och pirret du alltid gav mig.
Perfektion?
Du lös alltid upp gatan du gick på,
& ditt skratt kände jag igen på flera hundra meters avstånd,
din kropp var sig inte lik någon annans i stan,
din charm och din förmåga av att alltid vilja hitta på något nytt var helt nytt och främmande för mig,
men jag hade även så otroligt roligt med dig
& jag skulle aldrig i livet vilja byta bort de där stunderna med dig.
& det var då allt var så underbart & lättsamt
allt var varmt & så klarblått
så enkelt & alla ljuvliga känslor om att vara helt fri.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/elinnorstrom-w/321603568/