May
Saturday 21 November 2009 photo 2/4
|
Saturday 21 November 2009 photo 2/4
|
|
Idag går vi till kyrkogården. Vi lämnar en blomma och tänder ett ljus. Vi gråter lite och förundras över hur konstigt det känns att ditt namn står på en sten på en kyrkogård. För det känns så overkligt. Jag går nästan aldrig dit, för du finns inte där, bara ditt namn. Inte din själ. Vi äter lite middag och pratar om hur du var och vad som hände. Vi gråter lite till men kan fortfarande inte förstå att det faktiskt är sant. Som ett hål i mig, ett hål där mitt hjärta brukade sitta. Smärta som en kniv rakt i magen. Man kan fråga sig varför? Jag vill inte, jag kan inte, jag orkar inte. Jag är helt slut, helt slut. Jag förlorade min bästa vän för exakt ett år sen idag. Hur kan man någonsin komma över sorgen? Kommer bilderna av min farfars livlösa kropp liggande på marken mitt framför ögonen på oss någonsin försvinna? Nej.. Kommer hans skratt sluta höras i mina öron? Kommer hans klockrena och typiska kommentarer och skämt någonsin försvinna? Nej, för han finns i oss alla. Hela tiden.
Visa toppen
Show footer