June
Wednesday 5 November 2008 photo 4/5
|
Våren 2007 skulle vi ha en vårkonsert på skolan som på den tiden hette Consensus, min sista med skolkören.
Under just den tiden fajtades jag med övertyga maten att jag var värd den, kärleken hade sårat mig, mamma hade fått mig att förstå att alla sjukdommar går inte att bota. Och där stod jag, jag hade givit världen allt mitt hopp, all min tillit, allt min förtroende och mina drömmar, och skulle sjunga Gabriellas sång.
Men när Helen sjöholm kom in igår och sjöng den insåg jag varför det aldrig blev någon vårkonsert, livet var ju inte mitt. jag hade precis givit bort allt det som mitt liv innehöll.
Nu, nu är livet mitt. jag har mer eller mindre besegrat min största fiende, jag har insett att man måste ta vara på den tiden då vi har varandra, och jag har lärt mig att älska igen och jag vågar fortfarande hoppas att det ska vara förevigt.
Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag är här
Och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Har jag hittat där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag är här
Och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Har jag hittat där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv
Visa toppen
Show footer