Sunday 13 September 2009 photo 1/1
|
sorterade lite papper i dag och hittade en gammal dagbok sedan jag gick i 4an eller 5an:P hade skrivit lite dikert där så här kan ni få ett smak prov på mej som poet i unga år xD
Jag har sneglat på honom i månader,
Jag har drömt om honom i år.
nu är det dags att berätta
hur jag känner och mår.
Jag går fran till honom och säger:
-du är den enda på jorden som får mej att säga de små orden.
-Jag älskar dig, och jag har gjort det i flera år.
Men så kommer den bitchen och förstör allting.
Hon säger att "Han är min"!
Mitt hjärta det krossas och mina drömmar förstörs.
Min förtvivlade gråt är allt som hörs.
Jag springer fram till stupet
men bara står där och tittar mot slutet.
Han har följt efter och ställer sig bredvid.
Jag tar mod till mig och tänker ta ett kliv.
Men han säger "hoppar du så hoppar jag".
Jag tar honom i handen och säger "jag älskar dej det vat du"
Sedan tar vi klivet tillsammans.
det var vår sista chans på jorden.
Våra kroppar krossas mot klipporna.
Dom hittades senare av de två flickorna som varit mina vänner i många år.
Och jag vet att dom förstår.
Att vi lever tillsammans på andra sidan,
där vi bara älskar varann
jag tror nog inte att skriva dikter är något för mig xD jag får nog nöja mej med att läsa andras haha!
Jag har sneglat på honom i månader,
Jag har drömt om honom i år.
nu är det dags att berätta
hur jag känner och mår.
Jag går fran till honom och säger:
-du är den enda på jorden som får mej att säga de små orden.
-Jag älskar dig, och jag har gjort det i flera år.
Men så kommer den bitchen och förstör allting.
Hon säger att "Han är min"!
Mitt hjärta det krossas och mina drömmar förstörs.
Min förtvivlade gråt är allt som hörs.
Jag springer fram till stupet
men bara står där och tittar mot slutet.
Han har följt efter och ställer sig bredvid.
Jag tar mod till mig och tänker ta ett kliv.
Men han säger "hoppar du så hoppar jag".
Jag tar honom i handen och säger "jag älskar dej det vat du"
Sedan tar vi klivet tillsammans.
det var vår sista chans på jorden.
Våra kroppar krossas mot klipporna.
Dom hittades senare av de två flickorna som varit mina vänner i många år.
Och jag vet att dom förstår.
Att vi lever tillsammans på andra sidan,
där vi bara älskar varann
jag tror nog inte att skriva dikter är något för mig xD jag får nog nöja mej med att läsa andras haha!
Comment the photo
<br />
aa visst jätte fint xD
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/elinvoxberg/409231045/