Saturday 17 January 2009 photo 1/1
|
En självbiografi av / Ellinor Oveland
Flickan med den gula Klänningen del 2/10
..Ett halv år gick och snart börjar Helena förstå vad Människans drifter leder oss.Att människans sätt att visa Aggresivitet kan inte vara diskret.
Aggresiviteten gjorde så hennes mamma och pappa en dag inte klarade att leva med varandra.Det var det som gjorde att alldrig det skulle bli samma sak igen...
Helenas familj hadde bestämt sig att åka till kusten för några dagar och försöka få familjebanden ihop igen.Allt började så bra.
Mamma och Pappa skrattade i bilen och hög musik var på.Helena ville spela "herr gurka" hela tiden.Men när hon somna bytte pappa till något annat.Dom kom fram och det var en vacker utsikt ut över havet.Dom skulle bo där i 1 hel vecka nu.Solen lös och Helena och mamma gick och badade vid stranden.Man kände värkligen att det var juli månad.Helena kände för en kort tid att hon var så kallad "lycklig"
Sedan när kvällen kom ville helena gå och lägga sig.Hon bönade och bad för att pappa skulle med.Men tillsut kom han.Och dom kröp under täcket.Det var så varmt och pappa håll riktigt om henne och ögon locken började sedan stängas ,och Helena somnade snabbt..Plötligt kom mamma in...
Hon var arg och skrek att hon hadde packat att dra där ifrån.Pappa tar henne ner på andra sängen och håller fasst henne och säger:
-Nu tar du det lungt du stannar här!
Helena gömmer ansiktet i kudden och lotsas sova.Men hon hör hur dom skäller.Hon hör hur mamma slår i väggen.Ennu en gång måste hon hålla sig för att gråta.Ennu en gång måste hennes små öron få höra på doms brister.Något går sönder och helena skriker till och kan inte hålla sig hon måste gråta!!.Hon skriker innombords!Hon trycker händerna mot huvudet!
..och sedan..på 3 sek slutade helenas gamla liv med en duns i ytterdörren och pappa var borta...
Flickan med den gula Klänningen del 2/10
Aggresiviteten gjorde så hennes mamma och pappa en dag inte klarade att leva med varandra.Det var det som gjorde att alldrig det skulle bli samma sak igen...
Mamma och Pappa skrattade i bilen och hög musik var på.Helena ville spela "herr gurka" hela tiden.Men när hon somna bytte pappa till något annat.Dom kom fram och det var en vacker utsikt ut över havet.Dom skulle bo där i 1 hel vecka nu.Solen lös och Helena och mamma gick och badade vid stranden.Man kände värkligen att det var juli månad.Helena kände för en kort tid att hon var så kallad "lycklig"
Sedan när kvällen kom ville helena gå och lägga sig.Hon bönade och bad för att pappa skulle med.Men tillsut kom han.Och dom kröp under täcket.Det var så varmt och pappa håll riktigt om henne och ögon locken började sedan stängas ,och Helena somnade snabbt..Plötligt kom mamma in...
Hon var arg och skrek att hon hadde packat att dra där ifrån.Pappa tar henne ner på andra sängen och håller fasst henne och säger:
-Nu tar du det lungt du stannar här!
Helena gömmer ansiktet i kudden och lotsas sova.Men hon hör hur dom skäller.Hon hör hur mamma slår i väggen.Ennu en gång måste hon hålla sig för att gråta.Ennu en gång måste hennes små öron få höra på doms brister.Något går sönder och helena skriker till och kan inte hålla sig hon måste gråta!!.Hon skriker innombords!Hon trycker händerna mot huvudet!
Comment the photo
.och Ellinor, du vet vad jag sa idag.. jag kommer alltid att älska dej, <33
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ellinoroveland/320430163/