March
Friday 29 January 2010 photo 1/1
|
Medans vi faller
Vi brukade se han på fotbollsplanen, sparka boll
7 dar i veckan o hans pappa va stolt, o hans mamma va stolt.
de va en stolt familj dom sa son när du blir stor kan du bli va du vill.
Charm offensiven o glimten i ögat o alla aploderade när han kicka in en hörna. Hade
sötaste tjejen gick i samma klass som polarn, skötte sig i överlag ganska bra i skolan.
Klasskamraterna drack o rökte hasch o tuggade i centrum men mannen han sa pass,
ja han sa pass på skiten, för han tränade hårt o siktade på eliten.
Satsade som fan o hans tränare berömde han, fan han hade potential o bli nästa Zlatan.
Jag svär fanns det en match han va där, ingenting skulle stoppa hans karriär.
O trots att han levde sitt liv i en förort så va han en av dom som skulle göra de stort.
Farsan fast anställd och morsan mådde bra. Han var en stigande stjärna i sthlm stad.
Men sen kom den där eftermiddan i oktober.
En torsdag hittade farsan packad på krogen, farsan fått foten, kicken från sitt kneg,han
kunde inte längre fixa deg.
Så mörkret föll över den lilla familjen farsan e full varje dag nu för tiden,
hans mamma började få stryk av hans pappa. Frustrationen växte varje dag, dom va panka.
Sen kom den dagen mamma börja dricka, han klarade inte av de han ville bara sticka.
För ett år sen va han med laget på cypern,och nu finns de inte ens mat i kylen.
Pappan tog ifrån han konfirmationslänken sen han hittade tomma flaskor under diskbänken.
Motivationen bortblåst, slutade träna. Ute sena kvällar för att slippa vara hemma.
från fotbollsplan till en bänk i centan nu står de ganska klart att han inte tänker kämpa.
Dämpa smärtan söker medicin, från tjack till tabletter o sen till heroin.
Han lovade sig själv att aldrig ta en spruta, rökte ett par veckor men sen han börja skjuta.
Snubben som skulle bli nästa Zlatan, sitter nu med en jävla nål i armen.
Vad fan hände, han tappade rytmen. Nu lever han sitt liv med en apa på ryggen.
Han skulle ju spela i landslaget o inte stå o klia sig i ansiktet men
Sen en kväll han tog en smutsig kanyl på trappan i gullmarsplan sköt i sig fentanyl.
Det sista han tänkte på innan han slockna va grönt gräs, dubbar o fotbollar.
Han va död innan ambulansen kom, han va död av ett fuckt up liv i betong.
Dom brukar säga att hans framtid va ljus, men de va innan han börja jaga rus.
Mannen de e sjukt jag svär på allt, han va den vi trodde skulle hålla huvudet kallt.
Men han föll över kanten, mannen. Ännu ett fuckt up öde i programmen. Medans vi faller.
Dedikerad till alla gatans änglar som inte längre finns bland oss.
7 dar i veckan o hans pappa va stolt, o hans mamma va stolt.
de va en stolt familj dom sa son när du blir stor kan du bli va du vill.
Charm offensiven o glimten i ögat o alla aploderade när han kicka in en hörna. Hade
sötaste tjejen gick i samma klass som polarn, skötte sig i överlag ganska bra i skolan.
Klasskamraterna drack o rökte hasch o tuggade i centrum men mannen han sa pass,
ja han sa pass på skiten, för han tränade hårt o siktade på eliten.
Satsade som fan o hans tränare berömde han, fan han hade potential o bli nästa Zlatan.
Jag svär fanns det en match han va där, ingenting skulle stoppa hans karriär.
O trots att han levde sitt liv i en förort så va han en av dom som skulle göra de stort.
Farsan fast anställd och morsan mådde bra. Han var en stigande stjärna i sthlm stad.
Men sen kom den där eftermiddan i oktober.
En torsdag hittade farsan packad på krogen, farsan fått foten, kicken från sitt kneg,han
kunde inte längre fixa deg.
Så mörkret föll över den lilla familjen farsan e full varje dag nu för tiden,
hans mamma började få stryk av hans pappa. Frustrationen växte varje dag, dom va panka.
Sen kom den dagen mamma börja dricka, han klarade inte av de han ville bara sticka.
För ett år sen va han med laget på cypern,och nu finns de inte ens mat i kylen.
Pappan tog ifrån han konfirmationslänken sen han hittade tomma flaskor under diskbänken.
Motivationen bortblåst, slutade träna. Ute sena kvällar för att slippa vara hemma.
från fotbollsplan till en bänk i centan nu står de ganska klart att han inte tänker kämpa.
Dämpa smärtan söker medicin, från tjack till tabletter o sen till heroin.
Han lovade sig själv att aldrig ta en spruta, rökte ett par veckor men sen han börja skjuta.
Snubben som skulle bli nästa Zlatan, sitter nu med en jävla nål i armen.
Vad fan hände, han tappade rytmen. Nu lever han sitt liv med en apa på ryggen.
Han skulle ju spela i landslaget o inte stå o klia sig i ansiktet men
Sen en kväll han tog en smutsig kanyl på trappan i gullmarsplan sköt i sig fentanyl.
Det sista han tänkte på innan han slockna va grönt gräs, dubbar o fotbollar.
Han va död innan ambulansen kom, han va död av ett fuckt up liv i betong.
Dom brukar säga att hans framtid va ljus, men de va innan han börja jaga rus.
Mannen de e sjukt jag svär på allt, han va den vi trodde skulle hålla huvudet kallt.
Men han föll över kanten, mannen. Ännu ett fuckt up öde i programmen. Medans vi faller.
Dedikerad till alla gatans änglar som inte längre finns bland oss.
Visa toppen
Show footer