Friday 17 April 2009 photo 1/6
![]() ![]() |
jag saknar dig på dagen,
jag saknar dig på natten.
jag saknar det vi hade,
allt det vi hade.
och jag saknar det vi sa.
även om jag springer tusen mil, så.
kan jag alltid springa tusen till.
Steg upp som en stor sol, på en blå himmel,
vek undan som en duva som for bort med vinden, vinden.
Har tårar på kinden, som ett vilset barn som vill hem.
Vill hem till sin trygga atmosfär, där jag kan glömma att du lämna min värld.
det vi var, det vi sa till varandra.
ta en dag i taget och vandra, vidare i livet som kärleksprofeten,
men jag fick känna lida och han bär på hemligheten.
jag saknar dig enormt, jag fryser så mycket
ögonen så vackra som världens dyraste smycke.
Ingen annan ger en sån härlig känsla, en softare människa som kan ge rädsla,
att aldrig hitta nån så fin igen, vart är du min vän ta och ring mig sen.
så vi kan tala ut, för jag hatar denna stress,
du försvann så fort, och vi har inte pratat sen dess.
jag saknar dig på dagen,
jag saknar dig på natten.
jag saknar det vi hade,
allt det vi hade.
och jag saknar det vi sa.
jag minns varenda ord vi sa, och det vi var.
levde på en plats, men verkade bara som att jag är kvar.
får inga svar på dem frågor som jag ställer,
inte fast i en cell,
men jag gråter på kvällen.
mitt inre skakar, och min skalle bara bankar,
och mitt huvud är en pool för jag simmar i alla tankar,
jag kan inte få en lugn stund, vi två i mina drömmar för en kort sekund.
så jag kan smaka på livet som det var då,
december till mars det är svidande som skavsår.
Stod kvar och bara tänkte vad jag mist,
jo, vi träffas ibland men det var länge sen sist.
Vänner javisst, men jag vill vara mycket mer än så.
en underbar duo, kärlek pumpas i min stero.
längtar tills den dagen då jag ser dig å jag ber honom komma tillbaks.
jag saknar dig på dagen,
jag saknar dig på natten.
jag saknar det vi hade,
allt det vi hade.
och jag saknar det vi sa.
jag saknar dig på natten.
jag saknar det vi hade,
allt det vi hade.
och jag saknar det vi sa.
kan jag alltid springa tusen till.
Steg upp som en stor sol, på en blå himmel,
vek undan som en duva som for bort med vinden, vinden.
Har tårar på kinden, som ett vilset barn som vill hem.
Vill hem till sin trygga atmosfär, där jag kan glömma att du lämna min värld.
ta en dag i taget och vandra, vidare i livet som kärleksprofeten,
men jag fick känna lida och han bär på hemligheten.
ögonen så vackra som världens dyraste smycke.
Ingen annan ger en sån härlig känsla, en softare människa som kan ge rädsla,
att aldrig hitta nån så fin igen, vart är du min vän ta och ring mig sen.
så vi kan tala ut, för jag hatar denna stress,
du försvann så fort, och vi har inte pratat sen dess.
jag saknar dig på natten.
jag saknar det vi hade,
allt det vi hade.
och jag saknar det vi sa.
levde på en plats, men verkade bara som att jag är kvar.
får inga svar på dem frågor som jag ställer,
inte fast i en cell,
men jag gråter på kvällen.
mitt inre skakar, och min skalle bara bankar,
och mitt huvud är en pool för jag simmar i alla tankar,
jag kan inte få en lugn stund, vi två i mina drömmar för en kort sekund.
så jag kan smaka på livet som det var då,
december till mars det är svidande som skavsår.
Stod kvar och bara tänkte vad jag mist,
jo, vi träffas ibland men det var länge sen sist.
Vänner javisst, men jag vill vara mycket mer än så.
en underbar duo, kärlek pumpas i min stero.
längtar tills den dagen då jag ser dig å jag ber honom komma tillbaks.
jag saknar dig på natten.
jag saknar det vi hade,
allt det vi hade.
och jag saknar det vi sa.