February 2007
Fyra sensorer läser av handflatan och bedömmer pulsen. Stiger pulsen så stöter det så att säga till. Och stöter det till så stiger så att säga pul
adam lär ut den sköna konsten att plocka upp en snusdosa. det mest fascinerande är väl inte konsten i sig, utan hur mycket den lyckas fascinera. fokuserade killar.
mejlin bejlin, det är så hon kallar sig. adam är mer av den jordnära typen och slänger sig inte med coola anglofieringar.
om ni trodde man slapp sanning eller konka när man lämnar mellanstadiet trodde fel. om ni undrar varför vår vän christoffer har papper i näsan så är det just
dunken och dess innehåll är inte så farligt som det ser ut, blev det mig sagt i alla fall. hur som helst, jag skulle då inte röra den.
Utanför mitt hus håller man på och gräver. De röda plastkonerna gör sig i och för sig ganska bra till den vita snön.
Man tycker ju att man skulle kunna få vänta med de första stapplande stegen till en varmare dag. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli, som jag brukar säga.
Efter tjugo lyktstolpar inser man att man faktiskt inte har klivit ut ur en klädgarderob. Men man kan ändå inte sluta undra.
det lyste på Strömvallen, men åtminstone den här porten såg rejält tillbommad ut. och ingen vill väl spela fotboll när det snöar. eller?
Det känns skönt att man inte valde sportens bana. Visst kan det vara skönt att vara ute, men det måste väl ändå finnas någon gräns.
när vi möttes var ellinor ganska aggresiv, något som mer eller mindre kom att prägla kvällen. som tur var kunde vi prata om det.