December
Friday 7 March 2008 photo 1/2
|
Bamse hade somnat bredvid mig, precis som om han hade varit frisk. Om han fick bestämma skulle han alltid ligga så nära mig som möjligt och helst också på samma kudde. Jag hade sovit oroligt och vaknade till kl ett när jag hörde att han hoppade ner på golvet. Jag tände lampan för att se att han satt som på huk och hulkade sig som om han skulle spy. Han började också gå som i cirklar, runt i mitt rum, ut i rummet bredvid och så tillbaks igen. Jag började gråta, jag hade aldrig sett honom på det viset förut och blev orolig. På väg ut ur mitt rum för andra gången stannar han och tittar länge på mig med stora ögon. Precis som han brukade när han hade varit piggare och friskare för bara mindre än en vecka sen! Mamma hade hört mina snyftningar och kom in på mitt rum, pratade med mig ett tag och gick för att titta till Bamse som hade lämnat rummet. Efter ett tag kom hon tillbaka med Bamse i famnen, sa att nu var det nog dags. Han hade på bara några minuter helt förvandlats. Mamma hade hittat honom i hälften av trappen, sittandes i ett hörn. Hon bar honom i sin famn och det såg ut som om han sov tungt på ett sätt jag aldrig sett Bamse göra förut. Pappa hade också vaknat till och vi satt där han, jag och mamma med Bamse i famnen. Hur länge skulle det dröja? Vad skulle hända? Mamma och pappa visste inte säkert, det kan ta natten ut, det kan ta en timme och det kan ta ett dygn. Det enda vi kunde göra var att vänta. Helt plötsligt började han röra på sig igen och han var bestämd på att han skulle ner på golvet. Fast han var inte alls som vanligt, det var inte längre min katt som försökte hålla balansen med det balanssinnet som nu nästan helt hade kopplats bort. Han vinglade och försökte lukta sig fram. Han hade nu också hade blivit helt blind. Fram längs med kanterna i mitt rum kröp han och sniffade. Ibland stannade han och satt som på huk och han försökte tränga sig in i minsta lilla skrymslen. Mellan väggen och garderoben, bakom sängen och under stolen, då hade han plötsligt sån kraft som han inte haft på två veckor. Kl 6 har mamma och pappa gått och lagt sig igen. Jag ligger med Bamse bredvid mig inlindad i en filt, han har bara varit uppe och vandrat runt i sängen två gånger. En gång ramlade han ner med tassen mellan sängen och väggen och bara låg där tills jag fick dra upp honom. Hans kropp är liksom förtvinad på nått sätt, han ligger och spretar med benen åt olika håll. Ibland rycker han till i ett öra eller en tass, annars så hör jag bara hans håra andetag som jag hela tiden vill hålla koll på. Så att de inte plötsligt bara slutar. Lägger jag örat mot hans kropp hör jag ett litet hjärta som tickar snabbt. Vad jag än tänker blir det fel, ibland känns det som om allt var som vanligt men då kommer jag på att det inte är som vanligt. Ibland tänker jag att han lever juh faktiskt! Men på vilket sätt då, min Bamse försvann för länge sen. Ibland tänker jag att han redan är död men då hör jag andetagen och känner den varma pälsen. Jag känner att jag klara inget mer för huvudet värker och jag kommer aldrig att kunna sova, inte ens en ynka halvtimme. Så jag går till mamma och pappa och lägger mig i deras säng. En timme senare väcker pappa mig och gråter, nu är Bamse död. Han dog säkert bara en kort tid efter det att jag gått och det jag fick vara med om var hans allra sista livstecken. Vi går alla tre in till mitt rum och sätter oss runt om kring honom och han är lika fin som vanligt! Bara att han inte rör sig och inte är lika varm. Jag pussar han på magen och vi sitter och pratar om alla minnen vi har.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sat 8 Mar 2008 00:07
åh herregud, sötnos. Jag grät nästan när jag läste detta. Förstår hur det känns, en familjemedlem har försvunnit. :( Men han har det bra nu när han springer omkring och jagar de fetaste råttorna man kan tänka sig i himlen.
eeemma
Fri 7 Mar 2008 23:14
gumman då! vad hemskt.. men tyvärr är det ju så och han har det nog toppen nu. hoppas vi ses imorrn om vi ska ha pizzabak hos bb! skulle vara mys. :-)
weiberth
Fri 7 Mar 2008 20:36
Men ååh! Vad sorgligt! han var en sån goding fastän jag bara träffade honom 1 gång!!
emiliaLiam
Fri 7 Mar 2008 20:37
han var bäst, en riktigt fest kille också! skulle alltid vara med när det var fest. alvarligt, jag saknar honom som ett as just nu =/
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/emilialiam/175808212/
Visa toppen
Show footer