Sunday 3 February 2008 photo 2/2
|
usch vad jag bara vill skrika. jag har så jävla mkt i huvet just nu och jag vet inte vart jag ska göra av allt. jag vill bara ha svar, svar och lösningar det är vad jag vill ha. annars får det fan kvitta. tänk vad lätt man hade det när man va liten, jag tänkte fan inte över huvud taget när jag va liten. leva för dagen går ju fan bara att göra när man är liten asså. och det skumma är att jag mår inte bara dåligt, utan det är bra också. det kanske är det värsta i allt. svaaar tack! ett litet samtal med gud skulle sitta bra. jag önskar bara att jag var tillräckligt stark, men det är jag faktiskt inte. en liten fegis sitter inuti mig och bara förstör allt. men just nu käns det som att jag bara kan vänta och se. för det finns aboslut ingenting jag kan göra åt någonting ikväll iaf. how do you feel? that is the question, but i forget you don't expect an easy answer. when something like a soul becomes initialized and folded up like paper dolls and little notes, you can't expect a bit of hope. so while you're outside looking in, describing what you see, remember what you're staring at is me. cause i'm looking at you through the glass, don't know how much time has passed all i know is that it feels like forever, but no one ever tells you that forever feels like home, sitting all alone inside your head.
Annons