December
Sunday 15 March 2009 photo 2/2
|
Jag ljuger.
Det är dåligt men jag ljuger varje dag.Inte bara för andra men även för mig själv.
Varför?
Jag vet inte...Jag är inte så som jag vill vara och kanske kommer jag aldrig bli det.Så som jag vill vara... En fråga jag lätt hade kunnat svara på tyst för mig själv. Jag vet att om jag sa hur jag ville vara skulle ingen av mina vänner följa med mig den vägen.
Jag kan förstå dem.
Om jag ska säga nått om mina vänner är att de alltid är med mig.
De är de också...
Men varför känner jag mig då mer som en ensam varg?
Den frågan har jag grubblat över i 1 år nu. Jag har kommit på svaret först nu.
Ingen är någonting som jag.
Det var det som jag kom fram till...Jag frågar de flesta: Är vi lika?
De svarar nej.
Nej.
Så känner jag mig... ''Nej''
Jag är ''nej'' och alla andra är ja...
Ja.
Ett vackert ord igentligen...Det är inte många som tänker på det bara.
Ja ja ja...Nej...Ser ni ett mönster? Inte jag.
Det som nog stör mig mest när jag pratar om att ''ljuga'' är nog att varje gång jag går till skolan så ljuger jag...
Ljuga.
De flästa ser detta ord som något hemskt och svikande.De tycker att den som ljuger är elak och självisk.
Jag tycker det är vackert. Den som ljuger behöver inte vara självisk.Precis tvärt om. De håller sina vänner ute för deras skull...Det kanske är det jag gör igentligen.
En till sak som stör mig när jag skriver detta är att jag inte gråter eller känner mig ''ledsen''. Varför?Jag vet inte...Ännu en gång.
Ingen är perfect och ingen är totalt misslyckad.
hmpf...
Vill ni veta en till sak som stör mig? Antagligen inte men jag berättar endå.
Att de som läser detta kommer antagligen bry sig just då...Nästa dag i skolan är allt glömmt och alla är som vanligt.
Det kommer kännas dåligt.
Jag kommer känna mig som ''barnet i mörkret''.
Hört den historien? Antagligen inte. Jag fick höra den av en man i 40-års åldern. Jag kan berätta den nån gång om ni vill.
Den är inte läskig...men när jag hörde den fick jag en tom känsla. Som om bara jag existerade.
Existera.
Denna texten existera inte för en timme sen...Bara i mitt huvud.
--------i mina fantasier och tankar...
Tankar.
Drömmar.
Natt.
Sova.
God natt....
Det är dåligt men jag ljuger varje dag.Inte bara för andra men även för mig själv.
Varför?
Jag vet inte...Jag är inte så som jag vill vara och kanske kommer jag aldrig bli det.Så som jag vill vara... En fråga jag lätt hade kunnat svara på tyst för mig själv. Jag vet att om jag sa hur jag ville vara skulle ingen av mina vänner följa med mig den vägen.
Jag kan förstå dem.
Om jag ska säga nått om mina vänner är att de alltid är med mig.
De är de också...
Men varför känner jag mig då mer som en ensam varg?
Den frågan har jag grubblat över i 1 år nu. Jag har kommit på svaret först nu.
Ingen är någonting som jag.
Det var det som jag kom fram till...Jag frågar de flesta: Är vi lika?
De svarar nej.
Nej.
Så känner jag mig... ''Nej''
Jag är ''nej'' och alla andra är ja...
Ja.
Ett vackert ord igentligen...Det är inte många som tänker på det bara.
Ja ja ja...Nej...Ser ni ett mönster? Inte jag.
Det som nog stör mig mest när jag pratar om att ''ljuga'' är nog att varje gång jag går till skolan så ljuger jag...
Ljuga.
De flästa ser detta ord som något hemskt och svikande.De tycker att den som ljuger är elak och självisk.
Jag tycker det är vackert. Den som ljuger behöver inte vara självisk.Precis tvärt om. De håller sina vänner ute för deras skull...Det kanske är det jag gör igentligen.
En till sak som stör mig när jag skriver detta är att jag inte gråter eller känner mig ''ledsen''. Varför?Jag vet inte...Ännu en gång.
Ingen är perfect och ingen är totalt misslyckad.
hmpf...
Vill ni veta en till sak som stör mig? Antagligen inte men jag berättar endå.
Att de som läser detta kommer antagligen bry sig just då...Nästa dag i skolan är allt glömmt och alla är som vanligt.
Det kommer kännas dåligt.
Jag kommer känna mig som ''barnet i mörkret''.
Hört den historien? Antagligen inte. Jag fick höra den av en man i 40-års åldern. Jag kan berätta den nån gång om ni vill.
Den är inte läskig...men när jag hörde den fick jag en tom känsla. Som om bara jag existerade.
Existera.
Denna texten existera inte för en timme sen...Bara i mitt huvud.
--------i mina fantasier och tankar...
Tankar.
Drömmar.
Natt.
Sova.
God natt....
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/emmacold/343602619/
Visa toppen
Show footer