Historien om the Mistorys

" Layla jag har bara känt dig några timmar men du känns som en syster. jag har aldrig känt någon så bra som du. men jag vill inte lämna dig. men om jag inte klarar det här så är min tid utte. jag vet att det låter konstigt men det händer med såna som jag." Medans jag pratade såg jag på layla hon såg både ledsen och förvirad utt.
" vad menar du men att din tid är utte?" David hade sat sin på min högra sida medans layla sat på den vänstra. medans jag sat och såg på dom båda slog smärtan imotmig igen och jag var tvungen att läga mig ner. när jag la mig ner kände jag att någon la mitt huvud i snina knän.det var Felix jag log mot honom oc sa.
" Felix,david ( båda kolade på mig) jag käner på mig att om jag klarar det här kommer vi nog bli goda väner (båda log mot mig) men om jag .. inte klarar det ta väl hand om Lay åt mig okey?" rösten svek mig och jag var tvungen att andas igen. jag moste klara det här för Layla jag moste jag akn inte dö jag vet att jag är här för en orsak.
" Kal titta på mig" det var lay. jag kolade upp i hennes runda ögon.
" svara på min fråga vad menar du med såna som du?" jag tog henes händer i minna ock såg in i henes ögon.
"jag önskar jag kunde berätta men gör jag det blir det aldrig som för" jag försökte le mot henne men mislykades.
" Kal vad menar du jag kommer inte att lämna dig vad det än är." jag hörde på hennes röst att hon var sårad hella hon skakade. jag tog ett ljupt andetag jag vatr tvungen att beräta.
"jag är en.. en " jag kunde inte hon kommer att bli räd för mig eller så kommer jag bli hem skikad.
" en vad kal?" hon tog tag i mitt ansikte och vände det mot sig.
" en vad?" uprepade hon?
" Häxa" var det ända jag svara. laylas mun föl öppen. jag viste det hon kommer att lämna mig nu.
" Då förstår jag" layla kolade på felix som om han presia hade ätit en hell tårta skälv.
" förstår vad?"Frågade Layla
" kommer ni i håg historie lektionen när vi pratade om häxornas historia?" men inan någon han svara fortsäta han.
" När en häxa krafter växer och blir starkare så går dom igenom en förvandling som ökar deras krafter. Det finns ingen häxa som någon sin komit förbi den förvanlingen och blivit så stark" felix tog en paus för att andas.
" men det är väl bra då blir du den ända som någon sin hamnat i den här fövandlingen kal " sa lay med ett leende på läpparna men det försvan när jag ska kade på huvudet.
" vad medar du kan?" laylas röst gick upp några octaver. jag tittade på Felix och han fortsate.
" varföe en häxa aldrig blivit så stark är för att dom dör under förvandlingen ingen häxa har någonsin klarat förvandlingen" det siste sa han tyst för jag viste att alla hade hört honom för layla vart vitare än vad hon redan var.
" nej men det är väl inte sant kal du ska väl inte dö?" hon sat nu böjd över mig och strök mig över kinden. jag ville inte beräta det men jag var tvungen. när jag inte svarade därekt kolade layla bort i från mig.
" layla tiata på mig layla " hon sat fortfarande bortvänd
" min älska de sysster titta på mig snälla"
jag kände hur tårarna började dropa ner för kinderna eller det var mer is droppar som faktist var väldigt konstigt vampyrer gråter inte och häxor gråter gråter inte heller . men jag jag grät ju is droppar vart hade jag hört det förut just det i legänden den säger att när förvandlingen snart är över en is droppe ska falla till marken som ett täken på att livet segrar över döden.

Annons

The photo has no tags

August 2011