Wednesday 31 December 2008 photo 1/3
![]() ![]() ![]() |
Sista dagen på året
den dagen hinner man inte ens tänka på året som varit, för man är helt uppspelt över hur året som kommer ska bli.
För exakt ett år sen kände jag på mig att det skulle bli ett jobbigt år.. 2008
Ni ser på siffrorna, det ser ut som blod på nåt sätt, eller så är det bara mig det är fel på.
Jag hade nämligen jävligt rätt om att det skulle bli ett jobbigt år,
jag har gått igenom uppgångar och nedgångar i ett helt år.. Det började bra i kanske någon vecka,
efter inte lång tid så kom det något som förstörde ganska mycket som förstörde nästan allt faktiskt. All självkänsla jag någonsin byggt upp,
det kom ett rykte och ni alla vet vad jag snackar om, jag tänkte hela tiden "dom slutar väl nångång" men det blev aldrig så,
jag träffade någon som fick mig att känna mig speciell och älskad, omtyckt av iallafall någon, och jag tänkte hela tiden "hur vågar han trots att folk snackar så jävligt"
men han, precis som dom andra svek mig och gick med i deras lilla skitsnackarklubb.
Det jobbigaste som hände på hela dethär året, det var när han svek mig faktiskt.
Jag gick under i ungefär halva året, det var ett helvete. Men tillslut så insåg jag att när man har något man verkligen behöver och det försvinner, så är det inte lika bra när man får det tillbaka.
För alla, exakt alla förändras. Så jag gav upp tillslut.
Jag har ingen nödvändighet av honom, det är samma med detdär ryktet
jag gav upp tillslut, jag slutade bry mig, för jag har några nära som inte har gått med i dom andras lilla fittklubb, och dom älskar jag för det, det finns fortfarande några som inte är så nära som jag gillar, men jag vet lika väl som dom själv vet att så fort man vänder ryggen till så snackar dom.
Det är därför jag har slutat öppna mig för dom, det är därför jag inte litar på dom längre, eller jag litar nästan inte på nån längre.
Men jag har gått vidare utan dom flesta, för dom sitter (tragiskt nog) kvar på samma plats som dom gjorde för ett år sen, dom flesta av er har inte växt upp ett dugg,
ni har fortfarande inte insett att det ni håller på med är fel, att det är ett katastrof liv ni lever.
Jag är inte eran mamma, så jag ska inte säga hur ni ska leva erat liv.
Men jag tycker bara att det är sorgligt att ni inte har nått den toppen som jag har gjort.
Jag ser fram emot ett nytt år, och jag ska spendera dethär året med dom som BETYDER något och dom som har stått vid min sida i vått och torrt.
Jag ska lämna er andra i år 2008, och varje gång jag tänker tillbaka på det helvetes året så ska jag tänka på er, och hur mycket ni förstörde för mig.
Men sen ska jag drömma mig bort och se hur mycket jag klarade på egen hand utan er.
Ni som försökte förstöra mitt liv och tyckte att det var roligt att se mig krossas,
jag skrattar åt er idag för ni är patetiska småbarn som aldrig kommer komma nån vart i livet, jag vet hur folk har sagt om mig "jag tror jag är perfekt, jag snackar aldrig skit om nån blablabla.."
Jag har aldrig sagt att jag är perfekt, och jag vet att jag inte är det, men jag har förmågan att kunna glömma saker, jag har förmågan att kunna gå vidare och lämna horungar bakom mig, jag har förmågan att kunna se vilka som är äkta med klara ögat, och jag har förmågan att se att min framtid står på spel.
Vilket ni inte har, och därför ser jag mig perfekt jämfört med er.
Ni är en bunt med skitungar, vet ni det?
Jaja, som sagt. År 2009 så ska jag lämna er alla utanför, jag ska börja om på ett nytt och skönt sätt, som jag gillar, med dom jag älskar.
Hejdå till er alla andra, vi får se om kanske 15 år om ni ligger där på en parkbänk utanför mcdonalds och skriker efter mer droger.
Hoppas ni får en bra framtid,
dethär året ska bli toppen! :D Hejdå.
den dagen hinner man inte ens tänka på året som varit, för man är helt uppspelt över hur året som kommer ska bli.
För exakt ett år sen kände jag på mig att det skulle bli ett jobbigt år.. 2008
Ni ser på siffrorna, det ser ut som blod på nåt sätt, eller så är det bara mig det är fel på.
Jag hade nämligen jävligt rätt om att det skulle bli ett jobbigt år,
jag har gått igenom uppgångar och nedgångar i ett helt år.. Det började bra i kanske någon vecka,
efter inte lång tid så kom det något som förstörde ganska mycket som förstörde nästan allt faktiskt. All självkänsla jag någonsin byggt upp,
det kom ett rykte och ni alla vet vad jag snackar om, jag tänkte hela tiden "dom slutar väl nångång" men det blev aldrig så,
jag träffade någon som fick mig att känna mig speciell och älskad, omtyckt av iallafall någon, och jag tänkte hela tiden "hur vågar han trots att folk snackar så jävligt"
men han, precis som dom andra svek mig och gick med i deras lilla skitsnackarklubb.
Det jobbigaste som hände på hela dethär året, det var när han svek mig faktiskt.
Jag gick under i ungefär halva året, det var ett helvete. Men tillslut så insåg jag att när man har något man verkligen behöver och det försvinner, så är det inte lika bra när man får det tillbaka.
För alla, exakt alla förändras. Så jag gav upp tillslut.
Jag har ingen nödvändighet av honom, det är samma med detdär ryktet
jag gav upp tillslut, jag slutade bry mig, för jag har några nära som inte har gått med i dom andras lilla fittklubb, och dom älskar jag för det, det finns fortfarande några som inte är så nära som jag gillar, men jag vet lika väl som dom själv vet att så fort man vänder ryggen till så snackar dom.
Det är därför jag har slutat öppna mig för dom, det är därför jag inte litar på dom längre, eller jag litar nästan inte på nån längre.
Men jag har gått vidare utan dom flesta, för dom sitter (tragiskt nog) kvar på samma plats som dom gjorde för ett år sen, dom flesta av er har inte växt upp ett dugg,
ni har fortfarande inte insett att det ni håller på med är fel, att det är ett katastrof liv ni lever.
Jag är inte eran mamma, så jag ska inte säga hur ni ska leva erat liv.
Men jag tycker bara att det är sorgligt att ni inte har nått den toppen som jag har gjort.
Jag ser fram emot ett nytt år, och jag ska spendera dethär året med dom som BETYDER något och dom som har stått vid min sida i vått och torrt.
Jag ska lämna er andra i år 2008, och varje gång jag tänker tillbaka på det helvetes året så ska jag tänka på er, och hur mycket ni förstörde för mig.
Men sen ska jag drömma mig bort och se hur mycket jag klarade på egen hand utan er.
Ni som försökte förstöra mitt liv och tyckte att det var roligt att se mig krossas,
jag skrattar åt er idag för ni är patetiska småbarn som aldrig kommer komma nån vart i livet, jag vet hur folk har sagt om mig "jag tror jag är perfekt, jag snackar aldrig skit om nån blablabla.."
Jag har aldrig sagt att jag är perfekt, och jag vet att jag inte är det, men jag har förmågan att kunna glömma saker, jag har förmågan att kunna gå vidare och lämna horungar bakom mig, jag har förmågan att kunna se vilka som är äkta med klara ögat, och jag har förmågan att se att min framtid står på spel.
Vilket ni inte har, och därför ser jag mig perfekt jämfört med er.
Ni är en bunt med skitungar, vet ni det?
Jaja, som sagt. År 2009 så ska jag lämna er alla utanför, jag ska börja om på ett nytt och skönt sätt, som jag gillar, med dom jag älskar.
Hejdå till er alla andra, vi får se om kanske 15 år om ni ligger där på en parkbänk utanför mcdonalds och skriker efter mer droger.
Hoppas ni får en bra framtid,
dethär året ska bli toppen! :D Hejdå.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/emmmasofia/300436488/