Thursday 27 August 2009 photo 1/1
|
Och till sist, den slutgiltiga domen. Hur kunde det bli såhär?
Hur kommer det sig att människan alltid står naken inför döden?
Fast detta är något jag förberett mig för i flera månader, har jag aldrig känt mig mer chockad, arg, ledsen, ensam och otillräcklig. Jag har önskat, av hela mitt hjärta, att få se dig skratta igen, vissla, äta, spela synth.. Jag skulle verkligen ge allt för att få höra dig sjunga igen. Verkligen.
Hur närmar man sig det oerhörda
utan att förlora förståndet?
Och snälla fråga inte hur det är,
fråga inte hur jag mår,
fråga inte.
Hur kommer det sig att människan alltid står naken inför döden?
Fast detta är något jag förberett mig för i flera månader, har jag aldrig känt mig mer chockad, arg, ledsen, ensam och otillräcklig. Jag har önskat, av hela mitt hjärta, att få se dig skratta igen, vissla, äta, spela synth.. Jag skulle verkligen ge allt för att få höra dig sjunga igen. Verkligen.
Hur närmar man sig det oerhörda
utan att förlora förståndet?
Och snälla fråga inte hur det är,
fråga inte hur jag mår,
fråga inte.
Annons
Comment the photo
MegatronPrime
Thu 27 Aug 2009 10:40
livet har som allt sin gång.
Döden tillhör och är det enda som är säkert, men för den skull behöver den inte vara negativ.
allt vi har är ändå bara minnen. det är vad våra liv kommer fyggas på, våra egna minnen från allt vi gör och alla andras minnen som de har om en själv.
och allt man har är bara sig själv
Döden tillhör och är det enda som är säkert, men för den skull behöver den inte vara negativ.
allt vi har är ändå bara minnen. det är vad våra liv kommer fyggas på, våra egna minnen från allt vi gör och alla andras minnen som de har om en själv.
och allt man har är bara sig själv
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/emomilollia/404483058/