Wednesday 13 July 2011 photo 1/1
|
tänk om jag är för feg för att gå vidare,
för att ta det sista steget ur det vi hade,
och bara gå vidare?
och tänk om jag inte är redo för att det ska ta slut redan?
eller jag vet att jag inte är det.
jag har svårt för att släppa och smälta någonting,
speciellt om jag vet att vi båda kunde gått längre.
ärligt talat blir jag faktiskt lite besviken på mig själv,
även om jag gjort mitt bästa nu den sista tiden
och innan det, har sattsat mitt hjärta och min själ på oss.
antar att jag behöver lite tid för att smälta allt detta.
ibland kan jag till och med hata mig själv,
för att jag älskar dig för mycket.
och ibland tycker jag att jag får skylla mig själv, för att jag lät dig gå.
Hatar även hur folk ser ner på dig, för att det sluta som det gjorde,
jag menar, det fanns inte mycket mer till val.
och jag vet att det är minst lika svårt för dig som det är för mig.
men jag antar att ni andra inte kan se det.
och jag kan erkänna att jag saknar dig så det gör ont ibland.
och att jag drömmer om dig
och att jag vill sätta mig på första bästa plan till dig.
tro mig tanken har slått mig så många gånger.
ibland vet jag inte vart jag ska ta vägen av all smärta.
men jag antar att det försvinner.
tror jag mest är rädd för att jag ska möta någon annan
som inte är du,
tanken skrämmer mig.
och den tanken jagar mig.
för jag vill inte vara med någon annan än dig.
men har egentligen inte något val
jag måste gå vidare någongång
hur svårt det än är
och hur mycket jag måste gå igenom
men du kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat
och jag kommer alltid få den pirrande nervösa känslan när jag ser dig.
men det är väl sånt man måste vänja sig vid.
This is so damn hard for me.
Tror aldrig nån kommer förstå hur det känns att förlora sitt hjärta.
Im sorry baby </3
för att ta det sista steget ur det vi hade,
och bara gå vidare?
och tänk om jag inte är redo för att det ska ta slut redan?
eller jag vet att jag inte är det.
jag har svårt för att släppa och smälta någonting,
speciellt om jag vet att vi båda kunde gått längre.
ärligt talat blir jag faktiskt lite besviken på mig själv,
även om jag gjort mitt bästa nu den sista tiden
och innan det, har sattsat mitt hjärta och min själ på oss.
antar att jag behöver lite tid för att smälta allt detta.
ibland kan jag till och med hata mig själv,
för att jag älskar dig för mycket.
och ibland tycker jag att jag får skylla mig själv, för att jag lät dig gå.
Hatar även hur folk ser ner på dig, för att det sluta som det gjorde,
jag menar, det fanns inte mycket mer till val.
och jag vet att det är minst lika svårt för dig som det är för mig.
men jag antar att ni andra inte kan se det.
och jag kan erkänna att jag saknar dig så det gör ont ibland.
och att jag drömmer om dig
och att jag vill sätta mig på första bästa plan till dig.
tro mig tanken har slått mig så många gånger.
ibland vet jag inte vart jag ska ta vägen av all smärta.
men jag antar att det försvinner.
tror jag mest är rädd för att jag ska möta någon annan
som inte är du,
tanken skrämmer mig.
och den tanken jagar mig.
för jag vill inte vara med någon annan än dig.
men har egentligen inte något val
jag måste gå vidare någongång
hur svårt det än är
och hur mycket jag måste gå igenom
men du kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat
och jag kommer alltid få den pirrande nervösa känslan när jag ser dig.
men det är väl sånt man måste vänja sig vid.
This is so damn hard for me.
Annons
Camera info
Camera X10i
Focal length 5 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/7.5 s
ISO 400