February
Thursday 24 July 2014 photo 1/1
|
ja ne vilken ruta ska man börja med.. vill nog hälst inte..
måndagen bestog av panikattacker kom inte ur sängen försn sent på kvällen för en mils promenad med lina :)
tisdag ja den rullade på trevligt med bad och sol med karin och lina som senare lädde till solhäng med grannarna på baksidan och lite pol bad :)
onsdag ja höll på bli kokad 41 grader. förstår nu hur en hamburgare på grillen känner sig xD och blev mycke skylander spelande i dag :p
men trots allt gott som hänt ligger de alltid i bakgrunden och gnor. känner mig fet och ful. äklig och jävlig. missköter maten som fan. lever mäst på kaffe och lite cola om dagarna. fy fan vad hälsosam man är. yeey...
har just nu panik stunder. eller kanske ska kalla dom dumma inpuls idéer. vill klippa av håret. slita ur piercingarna karva bort alla tatugeringar. allt ska bara bort. men måste motstå de vet att de lönar inget till de blir bara värre. maken har fått stoppa mig flertal gånger. han pressar i mig mat bara för att han vill mig väl. vet att han vill väl. men just då känns de bara som han vill förstöra för mig...
och jag är så sjukligt kropps fixerad. tycker nästan alla är så mkt snyggare än mig. jag vill ha större bröst jag vill ha en välförmad rumpa och plattare mage. men så fort jag försöker träna bort försöker forma försvinner brösten. rumpan ser värre ut en innan och jag får inte bort preggo magen.. fy helvete jävla skit... hatar mig själv.
hatar att jag är så jävla dålig.
hatar att jag inte kan sova.
hatar att jag aldrig kan bli så snygg som jag vill.
hatar min kropp.
avskyr mig själv.
de är bara skit. inget med mig själv är bra.
undrar ofta hur maken står ut.
fast jag vet att jag är en jävel på att maskera de mästa. men är de värt de? vad vinner jag.?
vet att jag visade ett tag hur svag jag var och mådde bara sämre över de. vinner nog på mitt maskerande jag klarar saker bättre då. de blir lättare då.
ska vara barnvakt på fredag. yey undra hur de ska gå...
och lördag kommer min far upp. de ska väl bli roligt tror jag. han har juh varit riktigt snäll nu ett tag. men de kan bara tiden utvisa.
och hade ett helvete på min semester... allt var skit förutom svärpäronen, min far och maken. allt annat hade jag gärna sluppit. helt ärligt. att folk kan förendras så mycket och åt de sämre... sjukt...
har aldrig varit så lycklig att komma hem tror jag! folk är bättre här uppe inte lika falska.
visst ska inte dra alla över en kam. men de är min generella uppfattning.
jaja ska väl försöka sova. kan juh altid hoppas att detta är natten jag får sova.
måndagen bestog av panikattacker kom inte ur sängen försn sent på kvällen för en mils promenad med lina :)
tisdag ja den rullade på trevligt med bad och sol med karin och lina som senare lädde till solhäng med grannarna på baksidan och lite pol bad :)
onsdag ja höll på bli kokad 41 grader. förstår nu hur en hamburgare på grillen känner sig xD och blev mycke skylander spelande i dag :p
men trots allt gott som hänt ligger de alltid i bakgrunden och gnor. känner mig fet och ful. äklig och jävlig. missköter maten som fan. lever mäst på kaffe och lite cola om dagarna. fy fan vad hälsosam man är. yeey...
har just nu panik stunder. eller kanske ska kalla dom dumma inpuls idéer. vill klippa av håret. slita ur piercingarna karva bort alla tatugeringar. allt ska bara bort. men måste motstå de vet att de lönar inget till de blir bara värre. maken har fått stoppa mig flertal gånger. han pressar i mig mat bara för att han vill mig väl. vet att han vill väl. men just då känns de bara som han vill förstöra för mig...
och jag är så sjukligt kropps fixerad. tycker nästan alla är så mkt snyggare än mig. jag vill ha större bröst jag vill ha en välförmad rumpa och plattare mage. men så fort jag försöker träna bort försöker forma försvinner brösten. rumpan ser värre ut en innan och jag får inte bort preggo magen.. fy helvete jävla skit... hatar mig själv.
hatar att jag är så jävla dålig.
hatar att jag inte kan sova.
hatar att jag aldrig kan bli så snygg som jag vill.
hatar min kropp.
avskyr mig själv.
de är bara skit. inget med mig själv är bra.
undrar ofta hur maken står ut.
fast jag vet att jag är en jävel på att maskera de mästa. men är de värt de? vad vinner jag.?
vet att jag visade ett tag hur svag jag var och mådde bara sämre över de. vinner nog på mitt maskerande jag klarar saker bättre då. de blir lättare då.
ska vara barnvakt på fredag. yey undra hur de ska gå...
och lördag kommer min far upp. de ska väl bli roligt tror jag. han har juh varit riktigt snäll nu ett tag. men de kan bara tiden utvisa.
och hade ett helvete på min semester... allt var skit förutom svärpäronen, min far och maken. allt annat hade jag gärna sluppit. helt ärligt. att folk kan förendras så mycket och åt de sämre... sjukt...
har aldrig varit så lycklig att komma hem tror jag! folk är bättre här uppe inte lika falska.
visst ska inte dra alla över en kam. men de är min generella uppfattning.
jaja ska väl försöka sova. kan juh altid hoppas att detta är natten jag får sova.
Comment the photo
Jag undrar också. Hur står de ut? Man själv står ju knappt ut. Jag är bara så rädd att Emil en dag ska inse att han inte heller orkar.
Och jag förstår det där med att maskera sitt mående. Jag gjorde det i femton år. När jag berättade för min mamma att jag gick på psyk förstod hon verkligen inte varför. "Det måste ju ha kommit bara så där", sa hon. Nej, det hade det inte. Jag hade bara inte visat. Och när man inte visar måste man vara stark. När man inte visar måste man ju anstränga sig för att det inte ska synas. Så när man bara släpper, gör sig sårbar och faller så tappar man motivationen till att vara stark. Och jag vet inte vad som är bäst. Stark men ensam, eller stöd och extremt sårbar?
Jag vet att vi inte träffats på jättelänge, men jag tycker om dig. Du är min vän och även om vi inte ses så betyder du ändå för mig.
Jag vill inte säga åt dig vad du ska tänka eller vad du ska känna. Det enda jag vill att du ska veta är att du är inte ensam. Om känslorna. Tankarna. Den störda synen att se på sig själv. Det är okej att du känner som du känner. Men när du behöver stöd, en vän, någon att prata med, så är du inte ensam. Hör av dig om du vill när det blir för mycket. Två är starkare än en.<3
När vi var på stranden kände jag mig lite illa till mods när jag tittade på din kropp, för du har så snygg kropp. Du är ju smal, man ser höftbena på dig, du har smala lår, platt mage..... Du HAR ju det där. Jag blev jätteavis. haha. Men det oroar mig att du inte ser det ''/
Jag hoppas du hittar tillbaks till glädjen! Jag älskar dig Kim <3
någon gång är de min tur. frågan är bara när.. :/
älskar dig med gumman <3
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/enemywhitin/518513641/
Visa toppen
Show footer