July
Monday 17 November 2014 photo 1/1
|
Hur kan det komma sig att allt skit alltid, alltid kommer som en stor våg? Allt på en och samma gång. En stor fet våg som sköljer bort all lycka, allt hopp och allt som utgör mig till mig. Allt som lämnas kvar är ett krossat skal.
Jag kan inte ens förklara, och jag gör absolut bäst i att inget skriva om de senaste veckans händelser. Och dagen ska vi inte ens prata om, det är den värsta på så, så lång tid..
11e december ska jag till kardiologen för ultraljud, absolut passande att man ser det när man redan står med tårar.. Jag har haft sjuka attacker med extraslag av hjärtat idag, några av de värst jag någonsin haft. Jag bara grinar av rädsla. Snart måste jag ringa efter någon som kan köra mig till akuten om det inte släpper eller lättar.
Jag orkar bara inte att allt händer samtidigt för jag kan inte sortera alla miljarder känslor som det känns som att jag grips av. Det här är bara rent ut sagt förjävligt och det är ännu jobbigare att spela cool lugn när man innerst inne skriker. Och att inte ha någon att vända sig till.. Den svider..
Jag kan inte ens förklara, och jag gör absolut bäst i att inget skriva om de senaste veckans händelser. Och dagen ska vi inte ens prata om, det är den värsta på så, så lång tid..
11e december ska jag till kardiologen för ultraljud, absolut passande att man ser det när man redan står med tårar.. Jag har haft sjuka attacker med extraslag av hjärtat idag, några av de värst jag någonsin haft. Jag bara grinar av rädsla. Snart måste jag ringa efter någon som kan köra mig till akuten om det inte släpper eller lättar.
Jag orkar bara inte att allt händer samtidigt för jag kan inte sortera alla miljarder känslor som det känns som att jag grips av. Det här är bara rent ut sagt förjävligt och det är ännu jobbigare att spela cool lugn när man innerst inne skriker. Och att inte ha någon att vända sig till.. Den svider..
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/esperanca/519106730/
Visa toppen
Show footer