Monday 11 January 2010 photo 1/1
|
#Varning för babbel#
Emellanåt får jag härliga impulser där jag vill göra massa saker på en gång. Igår var en sådan dag, jag höll på att packa ihop grejer från mitt rum (GAH, det är snart dags!!) och kom till mina brev. Då fick jag impulsen att skriva brev till alla mina vänner, nu på en gång! helst alla samtidigt!
Så blev det inte.. Jag kollade igenom alla brev och sedan hade impulsen svalnat. Men en kärleksdikt blev det iallafall som blev ivägskickad på posten. Lite töntigt kanske när jag ändå får träffa honom imorgon, men det kändes bra just då.
Samma impulskänsla fick jag för någon dag sen: Ja, jag ska börja blogga!
En halvtimme höll den känslan i sig, att jag skulle skriva av mig allt jag känner och vad som hänt, lite sådär käckt som alla gör nu för tiden.
Sen kom jag på att jag skulle hålla den uppdaterad i ungefär två veckor innan jag skulle tröttna.
Nej, då är det bättre att göra precis som jag gör nu, att någon gång typ varannan månad bara babbla ur mig massa gojs utan egentlig mening.
Jag håller just nu på med en tavla som Jonathan ska få. Den blir inte alls som jag tänkte mig innan jag började med den, men jag är ändå så fruktansvärt nöjd med den!
Skulle de detaljerna som är omålade fucka upp sig, vet jag fan inte vad jag gör..
Det är näästan så jag vill behålla den själv, men jag kommer ju få se den ofta ändå.
Jag har packat två fulla flyttlådor med saker från mitt rum och det syns knappt. Sjukt!
Jag är väldigt förvantansfull och jag har en så positiv känsla över allt det här, jag tror att jag kommer hitta ett jobb och jag tror att jag kommer trivas.
Självklart kommer det inte vara utan saknad, jag kommer inte kunna träffa mina vänner lika ofta och jag kommer nog sakna mina föräldrar mer än jag tror. Allra mest kommer jag nog sakna Mysan och jag vet att hon kommer sakna mig också.
Imorgon får jag kram, puss och mys och jag längtar!
#slut på babbel#
Emellanåt får jag härliga impulser där jag vill göra massa saker på en gång. Igår var en sådan dag, jag höll på att packa ihop grejer från mitt rum (GAH, det är snart dags!!) och kom till mina brev. Då fick jag impulsen att skriva brev till alla mina vänner, nu på en gång! helst alla samtidigt!
Så blev det inte.. Jag kollade igenom alla brev och sedan hade impulsen svalnat. Men en kärleksdikt blev det iallafall som blev ivägskickad på posten. Lite töntigt kanske när jag ändå får träffa honom imorgon, men det kändes bra just då.
Samma impulskänsla fick jag för någon dag sen: Ja, jag ska börja blogga!
En halvtimme höll den känslan i sig, att jag skulle skriva av mig allt jag känner och vad som hänt, lite sådär käckt som alla gör nu för tiden.
Sen kom jag på att jag skulle hålla den uppdaterad i ungefär två veckor innan jag skulle tröttna.
Nej, då är det bättre att göra precis som jag gör nu, att någon gång typ varannan månad bara babbla ur mig massa gojs utan egentlig mening.
Jag håller just nu på med en tavla som Jonathan ska få. Den blir inte alls som jag tänkte mig innan jag började med den, men jag är ändå så fruktansvärt nöjd med den!
Skulle de detaljerna som är omålade fucka upp sig, vet jag fan inte vad jag gör..
Det är näästan så jag vill behålla den själv, men jag kommer ju få se den ofta ändå.
Jag har packat två fulla flyttlådor med saker från mitt rum och det syns knappt. Sjukt!
Jag är väldigt förvantansfull och jag har en så positiv känsla över allt det här, jag tror att jag kommer hitta ett jobb och jag tror att jag kommer trivas.
Självklart kommer det inte vara utan saknad, jag kommer inte kunna träffa mina vänner lika ofta och jag kommer nog sakna mina föräldrar mer än jag tror. Allra mest kommer jag nog sakna Mysan och jag vet att hon kommer sakna mig också.
Imorgon får jag kram, puss och mys och jag längtar!
#slut på babbel#
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/essayer/436885500/