March
Monday 23 June 2008 photo 4/4
|
När jag var liten lovade jag mig själv massa olika saker. Som att jag aldrig skulle sluta gilla oboy med för mycket Oboypulver i eller att aldrig förälska mig i kändisar. Framför allt lovade jag mig själv att alltid vara mig själv, aldrig försöka vara någon annan.
Tja... Nu för tiden dricker jag inte Oboy överhuvudtaget, varken med lagom eller för mycket pulver. Och hur kan man inte bli lite förälskad i hetingar som Heath Ledger? Jag bryr mig inte så mycket om att jag brytit dessa löften, men det jag oroar mig för är det där sista.
Jag kommer ihåg att jag alltid brukade kolla på unga tjejer som gick förbi när jag var i täbycentrum. Jag brukade fundera på vem jag ville vara när jag nådde den åldern, vem som jag skulle kunna tänka mig vara. Jag sorterade snabbt ut de blonderade fjortisarna och de blyga osynliga flickorna. Jag funderade lite över den piercade punktjejen men bestämde mig för att hon var liiite för mycket för mig, men att hon mycket väl skulle kunna vara min kompis. Men jag kommer för allt i världen inte ihåg vem jag brukade fastna för. Var det en tjej som jag?
Om den där lilla flickan skulle gå förbi mig i täbycentrum idag, skulle hon titta på mig och tänka:
"Där är hon! Precis så vill jag bli."
Eller skulle hon missnöjt tvända blicken mot nått annat håll?
Jag har förändrats mycket på sista tiden, jag har varit samma tjej med samma långa blonda hår så länge, så nu blir jag förvirrad. Den där lilla flickan betyder väldigt mycket för mig och jag vill för allt i världen inte tappa bort henne bland smink, kläder och hårsprayer. Jag skulle sakna henne för mycket.
Så även om hon bara är en liten 7-årig flicka som älskar oboy med alldeles för mycket Oboypulver och tycker att tjejer som blir kära i kändisar är helt patetiska, så räknas hennes åsikt. Och jag vill verkligen inte svika henne.
Tja... Nu för tiden dricker jag inte Oboy överhuvudtaget, varken med lagom eller för mycket pulver. Och hur kan man inte bli lite förälskad i hetingar som Heath Ledger? Jag bryr mig inte så mycket om att jag brytit dessa löften, men det jag oroar mig för är det där sista.
Jag kommer ihåg att jag alltid brukade kolla på unga tjejer som gick förbi när jag var i täbycentrum. Jag brukade fundera på vem jag ville vara när jag nådde den åldern, vem som jag skulle kunna tänka mig vara. Jag sorterade snabbt ut de blonderade fjortisarna och de blyga osynliga flickorna. Jag funderade lite över den piercade punktjejen men bestämde mig för att hon var liiite för mycket för mig, men att hon mycket väl skulle kunna vara min kompis. Men jag kommer för allt i världen inte ihåg vem jag brukade fastna för. Var det en tjej som jag?
Om den där lilla flickan skulle gå förbi mig i täbycentrum idag, skulle hon titta på mig och tänka:
"Där är hon! Precis så vill jag bli."
Eller skulle hon missnöjt tvända blicken mot nått annat håll?
Jag har förändrats mycket på sista tiden, jag har varit samma tjej med samma långa blonda hår så länge, så nu blir jag förvirrad. Den där lilla flickan betyder väldigt mycket för mig och jag vill för allt i världen inte tappa bort henne bland smink, kläder och hårsprayer. Jag skulle sakna henne för mycket.
Så även om hon bara är en liten 7-årig flicka som älskar oboy med alldeles för mycket Oboypulver och tycker att tjejer som blir kära i kändisar är helt patetiska, så räknas hennes åsikt. Och jag vill verkligen inte svika henne.
Comment the photo
Nästan så du skulle äga på SAM Media som min syrra hade :O
När vi var mindra, när alla var mindre! Runt 5-7år. Så var vi så rena, aa dom flesta iallafall. Vissa har vart med om mer, men dom hade en tid när dom var rena också, annars kommer den komma. För jag tror att alla människor som existerar kommer genomgå den perioden någon gång i livet. Hur kan jag inte säga riktigt. Men för dom flesta varar den upp till 7 år eller liknande. Man har inte sätt mycket av världen och allt som sker är nytt. Livet är inte svårt och varje dag innehåller åtminstonde någonting roligt och meningsfullt. Och alla dom dumheter man gjorde, som man inte kunde se konsekvenserna för. Att säga någonting dåligt om någon annan var inte speciellt svårt för man insåg aldrig vilken skada det tog på personen i fråga. Den ärlighet som utspeglas ur ett barns ögon kan vara skrämmande, men rent är det. Ärligt och rent. Och om vi glömmer den tiden, då mister vi oss själva!
(förlåt men ja tyckte max va helt ute och cycklade!) :P
Men det är viktigt att tänka bakåt, "man måste tänka framåt för att inte upprepa misstag", men man lär sig inte av sina misstag om man inte tittar tillbaks och tänker på vad som gick fel och det är först då man kan lära sig att inte upprepa dom.
Och för att bli den jag VILL vara, måste jag veta vem jag HAR varit. Därför är det viktigt för mig att titta tillbaks på det som hänt, för att just som du säger kunna utvecklas som person på rätt sätt.
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/everconfused/228363544/
Visa toppen
Show footer