Saturday 16 April 2011 photo 1/1
|
En linje av trådar för att markera spåret.
Ingen sa att det skulle vara lätt.
Jag måste erkänna att jag aldrig
insåg risken med att leka med unga liv.
I alla dessa år av kyla
lekte helvetet med mitt.
Min kropp är full av brännskador
och allt jag säger blir till aska.
Varför är det så svårt att
tillhöra en pojke
när det är så lätt att
leva med musiken?
När det känns som
om vintern ska strypa mig.
Det är konstigt att gå förlorad
men ännu märkligare att vara ensam.
Som strängarna på min gitarr.
Längs vägen är svängarna vassa.
Ingen sa att det var lätt.
Jag måste erkänna att jag
tyckte om att leka med unga liv.
Men alla dessa år av strävan
gjorde en kvinna utav en dåre.
Då alla ord jag sa var vacklande.
Varför är det så svårt att
tillhöra en pojke,
när musiken för dig till liv?
Den enda jag tror på är mig själv.
Jag är konstigt förlorad
och märkligt ensam.
Precis som strängarna på min gitarr.
På den resa jag gjort,
från gräset till graven.
Jag ska älska dig ändå.
När sanden blir till glas
och allt som är kvar är
det förflutna.
Jag kommer älska dig ändå.
Camera info
Directlink:
http://dayviews.com/ewel1e/488184662/