November
Wednesday 15 June 2011 photo 1/1
|
Jag öppnade mina ögon igår kväll
Och såg dig i svagt ljus
Du satte fötterna i sanden nere i viken
Och stirrade efter de plan som inte flyger mer
Jag kände hur natten åldrades och såg hur du frös
Egensinnad, drog jag tröjan runt mina armar
Och började frysa häftigt
Innan
Du råkade titta och se tunnlarna av ljus omkring mig
De mörka underjordiska
Tillsammans skapare av ett perfekt ljud
Ett sista farväl
Med örat intill en snäcka
Kan du höra vågorna slå mot berget
Som om du vore i ett rum fyllt med saltvatten
Tid tillsammans räcker aldrig riktigt till
När du och jag är ensamma
Känner jag mig mer hemma än någonsin
Vad kommer det ta för att bryta denna antydan till kärlek?
Vi behöver tid, bara tid
När vi inte ses, vad tänker du på?
Om det här är vad jag kallar hem
Varför känns det så ensamt?
Så säg mig älskling
Vill du att vi ska bli kära?
Hela tiden
Kan du tro att båten redan har seglat?
Alla mina öar har sjunkit i djupet
Jag känner mig hemma
Ikväll
När vi räknar ljusen
Släcker dem
Och sätter rummet i brand
Camera info
Directlink:
http://dayviews.com/ewel1e/491557837/
Visa toppen
Show footer