Monday 11 April 2011 photo 1/1
|
Och om detta må ni berätta.
Hundratusen tankar snurrar runt i huvudet på mig.
Spinner runt, runt likt en tornado.
Minns tillbaka.
Skratt, sorg, galenskap.
Mitt bland alla tankar står du.
Du ler, vinkar och ropar på mig.
- Kom hit.
Med ens börjar mina
osynliga fötter föra mig i riktining
mot din osynliga kropp.
Sakta, närmare.
- Kom så ska jag ge dig världen.
Stopp.
Vad?
- Men jag vill inte ha världen,
säger jag förbryllat.
- Jag vill ha dig. Här.
Se inte på mig så där.
Titta inte på mig som om det vore
omöjligt.
Jag vet att det inte är det.
- Jag är ledsen.
Din röst är sorgsen.
Dina ögon fulla av ånger.
- Är Du ledsen?!
Ilska.
Frustration.
Smärta.
Jag kan känna din också.
- Har jag väntat så här länge
på att få höra dig säga att du är ledsen?!
Som knivhugg
skär min röst genom tystnaden.
Ett gällt skrik från ingenstans.
Jag är ingenstans.
Du är överallt.
- Gå..
Jag vill inte att du ska gå.
- Lämna mig ifred..
Jag vill inte att du ska lämna mig ifred.
Jag.. behöver dig.
Du är luften jag andas
och skönheten i mina ögon.
- Du vet vad jag känner,
är ditt enda svar.
Jag trodde jag gjorde.
Förr.
Det gör ont att inte veta.
Jag vill ju så gärna berätta för dig.
Men så fort du är omkring
blir jag skrämd av min egen
feghet.
Trots det,
är du min enda ljuspunkt på dagen.
Min enda anledning till varför jag andas.
Och det skrämmer nästan
livet ur mig.
Camera info
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ewel1e/487997179/