Japan resan har äntligen börjat! flyget tog 10 timmar från Kasterup flygpalts till Narita flygplats.
När jag var på Kasterup blev jag vän med en som heter Jossefine på typ på 5min otroligt snabbt må jag säga!

När jag kom fram till Narita flygplasts då jag skulle cheacka in för visa hur länge jag sak stanna och att jag skulle få ta ut min resväska.
självklart uppstår problem.

När man var på flyget fick man skriva en på en gul lapp vad man ska göra i japan, hur länge man stannar osv.
Men tydligen hade jag gjort något fel på det hela. De kunne ju knappt engelska heller så man förstod knappt vad det sa men jag fick sriva om lappen som de ville ha den.
Sedan skulle man legga pekfingrarna på en sorts maskin så de kunne läsa fingeravtrycken kan jag tänka mig.
Men självklart går det ju inte.
Efter ett tag med det skippade dom det till slut.
Dom kollade sedan hur länge jag skulle stanna i Japan vilket stod 31dagar jag kan bara stanna i Japan 30 dagar.
Hur de fick 31 det vet jag inte för jag hade räknat till att det var 30 dagar. Men jallafall

Så en av deras chefer fick ta ett snack med mig om det hela så vi kunne ändra så det blev 1 dag mindre vilket tog en lång tid, men till slut blev det till det rätta

Vet inte hur många svordomar jag sa när jag åkte ner för rulltrappan.
Men nu är det bara att ta resväskan sedan ut härifrån!

Hämntade väskan skulle igenom liknande en kassa.
Nej du får inte komma förbi för ens du har skrivit en sådan här gul lapp.
okej. gick min väg till ett bord fan måste jag göra det igen...

Hittade först bara lappar på japanska. Fan har dom inte lapparna på engelska.
Men sedan hittade jag den engelska.
gick tillbaka till kassa.
Han kollade igenom lappen ville se passet men hade glömt det på bordet där jag skrev lappen från början springa dit för att hämnta passet visa han det sedan ville han ha förklaring på vissa punkter. Så där gick en stund.
Sedan skulle han kolla i resväska vad jag hade för saker det var ju inte direkt försiktiga handen heller han hade
Men till slut var det klart och jag fick gå min väg.

När jag kom ut därifrån tänkte Nu är det bara ta bussen till dot jag ska o träffa värdfamiljen. Lite vilse blir man det är rätt stort.
Men jag lite lyckligt viss och förvånande träffade jossefine hon som jag träffade i Kasterup. Känndes bara en sådan lättnad att få träffa henne igen!
På flyget hade hon blivit vän med en japan som hjälpte oss otroligt mycket utan henne hade vi inte klarat det!
Så det blev så att jag tog tåget i stället med dom än bussen.
Vi kom till slut till Hoya station där min värdfamilj bor och hur jossefine åkte vidare

Äntligen frame!
dom bor i en lägemhet så när vi väl kom hem tänkte för mig själv fy fan vilken dag och hoppas verkligen att dagarna inte blir så här framöver sedan typ somnade jag direkt....

fin bild förresten^^ kunde inte se den innan för jag satt vid mobben!