October
Sunday 12 October 2008 photo 1/1
|
Skrev detta för länge sedan nu. Men dete känns lika aktuellt nu som det gjorde när det skrevs. Vet nu att du ville prata med mig efteråt, men vart finns du nu ? Gråter nät jag läser detta, det tar mig tillbaka till tiden som var, men kan vi inte ta ett steg till. Till tiden då det var du&jag mot resten ?! Känner mig fortfarande inte hel utan dig </3
Kanske undrar du såhär:
Att jag inte känner något, men egentligen vet du att det är så här.
Du vet att jag känner, du vet att jag tänker, du vet att jag gråter.
Du har våldtagit mitt hjärta och sprängt min hjärna.
Det enda jag vill göra varje dag, varje sekund är att åka till dig och bara få se dig.
Även om det skulle krossa mitt hjärta att se dig, men att inte få prata med dig
så skulle jag iaf få veta att du lever.
Allt jag någonsin har gjort för dig har varit för att jag bryr mig så förbannat
mycket om dig. Du kanske inte förstår hur en kompis, en vän kan göra så mot en annan.
Det är inget jag kan förklara för dig. Känslan att se en kompis försvinna mer och mer
är inte lätt att gå igenom. Än mindre när kompisen inte verkar förstå att den skadar
sig själv. Att känna sig så handfallen. Att inte kunna göra något.
Det är en känsla jag inte ens önskar min värsta fiende.
Ingenting kommer någonsin bli som det har varit. Inte bara relationen mellan oss har förändrats,
ALLT är förändrat. Mitt liv kommer aldrig mer bli som det har varit.
Jag har försökt ringa dig, men jag antar att du inte vill prata med mig.
Det är tyvärr inget jag kan göra något åt. Skulle jag kunna det, hade
jag redan gjort det.
Om någon ens skulle yttra orden "Hon är inget bra umgänge för dig", om dig skulle
jag personligen döda den personen.
Till och med mina kompisar här hemma, har märkt att jag inte mår bra just nu.
Dom har märkt att jag inte är som jag brukar.
INGEN person har någonsin fått mig att mogna på ett sådant sätt som du har.
Jag vet inte om det är positivt, men det kvittar.
Orden du sa till mig den kvällen, sved mer än om någon skulle sticka en kniv i mitt hjärta.
Om du bara skulle vilja träffa mig EN gång till, låta mig få berätta.
Det är det enda jag någonsin kommer be dig om. Att få chansen att försöka förklara.
Det är egentligen omöjligt, men jag tror att innerst inne förstår du mig.
Som jag har sagt förut, kommer du i håg tanterna som plockade vitsippor?!
Jag vill att det ska vara du och jag när vi blir äldre.
Du har ingen aning om hur svårt det är att inte ha någon att prata med om allt jag
aldrig skulle säga till någon annan. Att inte ha någon att prata med om absolut ingenting.
Ingen kan mäta sig med dig, du är speciell. Vi är av samma skrot och korn.
Och om du nu inte kan ge mig möjligheten att få försöka förklara mig, vill jag bara
tacka för den tiden jag fick tillsammans med dig.
Jag var en människa när jag var med dig, min kropp hade ett liv.
Från och med nu kommer mitt kropp vara ett tomt skal.
Tack !
// Elin (Om du kommer i håg henne)
Kanske undrar du såhär:
Även om det skulle krossa mitt hjärta att se dig, men att inte få prata med dig
så skulle jag iaf få veta att du lever.
Allt jag någonsin har gjort för dig har varit för att jag bryr mig så förbannat
mycket om dig. Du kanske inte förstår hur en kompis, en vän kan göra så mot en annan.
Det är inget jag kan förklara för dig. Känslan att se en kompis försvinna mer och mer
är inte lätt att gå igenom. Än mindre när kompisen inte verkar förstå att den skadar
sig själv. Att känna sig så handfallen. Att inte kunna göra något.
Det är en känsla jag inte ens önskar min värsta fiende.
Ingenting kommer någonsin bli som det har varit. Inte bara relationen mellan oss har förändrats,
ALLT är förändrat. Mitt liv kommer aldrig mer bli som det har varit.
Jag har försökt ringa dig, men jag antar att du inte vill prata med mig.
Det är tyvärr inget jag kan göra något åt. Skulle jag kunna det, hade
jag redan gjort det.
Om någon ens skulle yttra orden "Hon är inget bra umgänge för dig", om dig skulle
jag personligen döda den personen.
Till och med mina kompisar här hemma, har märkt att jag inte mår bra just nu.
Dom har märkt att jag inte är som jag brukar.
INGEN person har någonsin fått mig att mogna på ett sådant sätt som du har.
Jag vet inte om det är positivt, men det kvittar.
Orden du sa till mig den kvällen, sved mer än om någon skulle sticka en kniv i mitt hjärta.
Om du bara skulle vilja träffa mig EN gång till, låta mig få berätta.
Det är det enda jag någonsin kommer be dig om. Att få chansen att försöka förklara.
Det är egentligen omöjligt, men jag tror att innerst inne förstår du mig.
Som jag har sagt förut, kommer du i håg tanterna som plockade vitsippor?!
Jag vill att det ska vara du och jag när vi blir äldre.
Du har ingen aning om hur svårt det är att inte ha någon att prata med om allt jag
aldrig skulle säga till någon annan. Att inte ha någon att prata med om absolut ingenting.
Ingen kan mäta sig med dig, du är speciell. Vi är av samma skrot och korn.
Och om du nu inte kan ge mig möjligheten att få försöka förklara mig, vill jag bara
tacka för den tiden jag fick tillsammans med dig.
Jag var en människa när jag var med dig, min kropp hade ett liv.
Från och med nu kommer mitt kropp vara ett tomt skal.
Comment the photo
Hoppas vi får höra från henne snart o att hon mår bra :(
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/exklusivaelin/279541170/
Visa toppen
Show footer