Monday 29 June 2009 photo 1/1
|
You are my universe, my light in the dark.
Nu är jag inne på min andra jobbvecka och har den första avklarad. Jobbade 6 dagar förra veckan och hade bara söndagen ledig. Jobbig och tuff vecka men ändå givande. Jag trivs och det är huvudsaken. NU ska jag jobba två dagar till denna vecka tis och ons sen är jag förhoppningsvis ledig tils nästa vecka. Och den veckan är tuff. Både lördagen och söndagen ska jag jobba 06.45 till 21.00 och jag som tycker 06.45 till 16.00 är jobbig nog. Aja jag ska nog fixa det, I got my mind on the goal.
Känner att jag glider mer och mer ifrån mina vänner. Jag försöker hålla kontakten så gott det går men det känns som om jag försöker för mycket. Det är jobbigt när det känns som om jag egr mycket till vännerna men får inte lika mycket tillbaka. Det är inte kul när man får läsa om saker som händer i vännernas liv istället för att få dom berättade genom telefonen tex. Saknar det. Jag hoppas dena känsla försvinner och att allt löser sig.
När vännerna kom till var tanken ganska klar,
för vänner har nåt som ingen annan har.
De har en hand som hjälper, de lyssnar och förstår.
De viker inte undan när många andra går.
Nu är jag inne på min andra jobbvecka och har den första avklarad. Jobbade 6 dagar förra veckan och hade bara söndagen ledig. Jobbig och tuff vecka men ändå givande. Jag trivs och det är huvudsaken. NU ska jag jobba två dagar till denna vecka tis och ons sen är jag förhoppningsvis ledig tils nästa vecka. Och den veckan är tuff. Både lördagen och söndagen ska jag jobba 06.45 till 21.00 och jag som tycker 06.45 till 16.00 är jobbig nog. Aja jag ska nog fixa det, I got my mind on the goal.
Känner att jag glider mer och mer ifrån mina vänner. Jag försöker hålla kontakten så gott det går men det känns som om jag försöker för mycket. Det är jobbigt när det känns som om jag egr mycket till vännerna men får inte lika mycket tillbaka. Det är inte kul när man får läsa om saker som händer i vännernas liv istället för att få dom berättade genom telefonen tex. Saknar det. Jag hoppas dena känsla försvinner och att allt löser sig.
När vännerna kom till var tanken ganska klar,
för vänner har nåt som ingen annan har.
De har en hand som hjälper, de lyssnar och förstår.
De viker inte undan när många andra går.