November
Tuesday 5 May 2009 photo 1/1
|
Bengt Mattsson
17 november 1959 - 9 juli 2008
Det började som en helt vanlig dag, solig och allt var bra, fram emot kvällen kom Linda till mig.
Vi bestämde oss för att koka nudlar, självklart gjorde vi det! Psalmboken låg på köksbordet, mitt i maten slår vi upp den och börjar sjunga, sjöng massa olikaa psalmer som vi hade lärt oss ifrån konfirmationen båda två. Man hörde pappa som satt och små skrattade åt oss utifrån vardagsrummet dör han satt och tittade på film. Simon hade gått och lagt sig.
Vi satt fortfarande i köket och sjöng, han kom dit, otg upp en cigg i cigarettpaketet och tog upp tändaren ur byxorna, som vanligt när jag och linda var i lägenheten så kallade han oss för puckon och skrattade och skämtade med oss, vilket vi var vana vid.
Han gick bort emot balkongen, öppnade dörre och satte sig på stolen och rökte, gick in och satte sig vid TV:n igen. Jag och Linda började duka undan och diska, för att sedan åka ut.
Vi båda gick till vardagsrummet där pappa satt i soffan och berättade att vi skulle åka upp till Maja, han var mycket noga med att jag hade bra kläder med mig och att jag hade hjälm, och att jag inte skulle komma hem för sent! Som vanligt med andra ord!
( sista gången jag såg, röre och hörde honom! )
Vi gick ner till mopeden och åkte upp till Maja, när vi kom dit hade vi jätte mysigt, om jag inte mins fel så kom Kenny upp en sväng med. Efter någon timma mys så kände vi att det var dags att åka hem, vi gick ut i det kalla och satte oss på moppen, åkte ner genom ekhagen och Linda släppte av mig där. Jag gick bort emotvårat lägenhetshus och som vanligt låste upp trapphus dörren och gick upp, låste upp våran dörr. Gick in,höre att TV:n var på, det brukade den inte vara vid den tiden. Hängde av mig min jacka och tog av mig skorna, la hjälmen på bänken som vi hade i hallen.
Gick in emot vardagsrummet för att titta ifall han fortfarande var vaken, TV:n var på, men han satt inte där, tittade in i hans sovrum, men det var bara Simon som låg och sov i sängen. Gick coh tittade balkoneg, Jespers rum, mitt rum och köket, men han var inte någon stans! Gick emot toaletten,såg att den var låst! Satte min i min säng med mobilen i handen och väntade en stund, knackade på toalett dörren och ropade, men fick inte ngt svar, kände på handtagen men det var låst. Skickade sms till min bror Jesperoch frågade vart han var, han var på väg hem och jag bad honom skynda sig, han frågade varför och jag svarade att det är ngt som inte stämmer, han nästan bara hånade mig men kom tillslut hem. Innan han kom hem satt jag i sängen och skrev med Linda och försökte lugna ner mig. När han kom satt jag fortfarande i sängen, han bara tittadein i mitt rum och satte sig i hans rum vid hans dator.
Jag gick in till honom och sa som det var, han trodde mig givetvis inte, utan bad mig att gå ut, jag gick ut ifrån hans rum och grät, då kom han ut, fråade vart pappa var. Vi gick emot toaletten båda 2 och knackade och ropade lite försiktigt för att inte väcka Simon. Men vi fick endå inte något svar. Vi viste inte vad vi skulle göra, jag hade panik! Skrev sms till min granne Aron och bad honom komma in, det gjorde han med en gång, även han försökte få kontakt med pappa inne på toaletten, vi försökte låsa upp dörren, men ingen av oss vågade riktigt. Aron försökte lugna mig säga att det inte var något farligt.
Jag gick bort satte mig i data stolen och skakade, ringde till mamma mitt i natten och väckte henne, hon hörde direkt på mig att det var något som var fel, jag började gråta!
Sa som det var att pappa var inne på toaletten och vi inte fick kontakt med honom, även hon försökte lugna ner mig. Hon sa att jag skulle ringa bort till min faster Maria och Ulf, vilket jag gjorde, berättade samma sak för dom och dom kom in rusandes till oss.
Ulf letade upp en stjärnmejsel att öppna dörren med, han vred om, och tryckte ner handtaget. Jag, Jesper, Aron och Maria stod utanför, Ulf öppnade dörren. Jag och Jesper möttes av den värsta blicken i vårat liv, vi såg pappa ligga på golvet inne på toaletten. Ulf hoppar in, vrider upp pappa så att han ser hans ansikte, vilket var vitt. Försöker få kontakt med pappa genom att ropa och slå honom lite lätt på kinden. Gick inte få kontakt med honom, han började göra hjärt och lungränning och pumpa hjärtat, men det hjälpte inte. Han ropade att vi skulle ringa ambulansen, vilken Maria gjorde, Ulf fortsatte och sa åt mig och Jesper att inte titta! Jag gick bort och ringde mamma, skakade så kunde nästan inte hålla i telefonen, sa att hon fick komma ner fort för att han inte andades och ambulansen skule komma.
Ambulansen och mamma kom, de fick inte kontakt med honom, det var försent.
Mamma och Maria tog med oss ner i trapphuset för att vi skulle slippa se mer än vad vi redan hade gjort. Vi var i chock jag och Jesper. Inget kändes verkligt, vi bestämde oss för att gå ut och ta lite luft! Jag satte mig ppå trottoarkanden och såg bara det blinkande blåa ljuset ifrån ambulansen hels tiden, var helt borta! Stod och kramade mamma och Jesper hårt och bara skakade och grät! Det tändes i trappuppgången och jag såg 2 ambulansmän komma emot oss!
Dom kom med det värsta beskedet som någonsin har hänt! Dom fick inte liv i pappa, det var för sent! Jag började gråta ännu mer och kramade om mamma och Jesper hårdare, Vi fick en film av ambulanspersonalen för att inte frysa.. Doktor och prästen kom.
Vi stod fortfarande kvar där nere på gatan jag mamma, Jesper, Maria och Ulf. Efter en liten stund kom Lena, Ulf, Annelie, Enno, Frida, Fredde, Mikael och hela släckten! Polisen kom och gick upp. Efter att alla hade kramats och gråtit så kom all personal ner igen och beklagade sorgen till framför allt mig och Jesper, dom frågade ifall vi ville att dom skulle lägga honom i sängen så att vi skulle kunna se på honom en sista gång, sagt som gjort. Men först gick mamma och ulf upp och hämtade Simon och kom ner, sen gjorde dom i ordning i lägenheten. Mamma Jesper och Simon bestämde sig för att inte stanna kvar, men jag kände att jag ville inte lämna pappa utan att se honom en sistagång.
Vi gick och jag höll Lena i handen och Annelie och Maris höll om mig, vi kom fram till hans sovrum där han låg i sin säng under täcket nerbäddad. Såg precis ut som att han sov. Tårarna bara rann och jag bestämde mig för att gå där ifrån, jag gick ut och alla andra kom efter kramade om mig. Jag bestämde mig för att åka hem, prästen körde hem mig och följde mig till dörren för att se så att allt var okej. Mamma mötte mig i dörren och vi gick in till hennes sovrum där både Jesper Simon och mamma redan låg. Jag la mig en stund hos dom, men sedan gick jag och la mig i min säng...
Blev inte många timmars sömn den natten!
Du var en av oss, men nu finns bara minnena kvar utav dig!
Vi ses i Nangijala pappa
Comment the photo
Jag vet att han kollar på er..
Han har nog ett bra liv där uppe också.
jag förstår aldrig den känslan som du har fått känna på nu, du och dina närmaste är verkligen hur starka som helst, jag skulle aldrig klara av att gå igenom det som ni har fått göra nu.
Även om vi inte är så nära vänner nu som vi var förr, kommer jag alltid finnas här för dig <333
38 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fajhamattsson/363637189/
Visa toppen
Show footer