Friday 7 May 2010 photo 1/1
|
för-fan ..
Jag ligger på min säng och gråter.
jag hör min pappa skrika på mig,
jag hör honom springa upp för trappan,
han knackar på min dörr.
men jag hinner låsa den.
han springer ner för trappan igen,
men sen hör jag honom komma upp efter ett tag,
men denna gången har han någonting med sig,
han börjar slå på dörren,
efter en stund har han slagit ett stort hål i dörren,
jag ser honom stå där med en yxa.
jag blir jätterädd och börjar gråta,
han sträcker in handen igenom låset och låser upp dörren,
han kommer in och börjar skrika åt mig igen,
efter en sund börjar han slå mig också,
men inte med yxan, men jag är jätterädd.
han står och slår mig i säkert 1 timme,
efter han slutat så går han ner igen,
jag tittar på mig själv, jag ser bedrövlig ut,
jag har blåmärken och sår överallt,
jag ser att det blöder på visa ställen också,
det gör jätteont, jag känner väldig smärta
dan där på när jag vaknar är det ingen hemma
jag känner en väldig smärta i min hand
jag tittar på den och ser att jag bara har tre fingrar kvar,
jag ser att hela lakanet är alldeles blodigt.
när min pappa kommer hem igen på eftermiddagen
så hörde jag honom stå nere och skrika efter mig,
jag blir jätterädd och låser min dörr,
han går upp för trappan med arga steg,
han börjar rycka i handtaget.
jag sitter i ett hörn i mitt rum och gråter,
han kommer in i mitt rum efter ett tag..
då skakar jag av rädsla,
han börjar slå mig,
jag får två slag i ansiktet,
sen tar han tag i min arm och drar ner mig för trappan,
när han dragit ner mig för trappan
tar han tag i min arm igen och vrider så mycket satt den går av,
jag skriker för att det gör så fruktansvärt ont,
men då slår han mig bara mer,
så jag försöker hålla tyst.
jag gråter jättemycket och längtar bara tills jag dör.
sen hänger han upp mig på en krok i köket,
han står och slår på mig som att jag var en säck,
jag lider av smärta, det gör fruktans värt ont,
efter det så ......... PLAAAASCH!
denna dikten handlar om en kille som är 7 år,
och som har levt med denna fruktansvärda plåga i sitt liv,
men nu är han i frid, och slipper alla plågor och ord som han har fått "upplevt".
Vi har det mycket bra ifall man jämför med vissa andra.
om ni inte blir rörda av denna dikt så kan jag säga att
ni inte har tänk till riktigt noga.
dom som blir rörda av detta '
kopierar och visa att dem bryr dig, de kunnde ha varit du.
jag hör min pappa skrika på mig,
jag hör honom springa upp för trappan,
han knackar på min dörr.
men jag hinner låsa den.
han springer ner för trappan igen,
men sen hör jag honom komma upp efter ett tag,
men denna gången har han någonting med sig,
han börjar slå på dörren,
efter en stund har han slagit ett stort hål i dörren,
jag ser honom stå där med en yxa.
jag blir jätterädd och börjar gråta,
han kommer in och börjar skrika åt mig igen,
efter en sund börjar han slå mig också,
men inte med yxan, men jag är jätterädd.
efter han slutat så går han ner igen,
jag tittar på mig själv, jag ser bedrövlig ut,
jag har blåmärken och sår överallt,
jag ser att det blöder på visa ställen också,
det gör jätteont, jag känner väldig smärta
dan där på när jag vaknar är det ingen hemma
jag känner en väldig smärta i min hand
jag tittar på den och ser att jag bara har tre fingrar kvar,
jag ser att hela lakanet är alldeles blodigt.
när min pappa kommer hem igen på eftermiddagen
så hörde jag honom stå nere och skrika efter mig,
jag blir jätterädd och låser min dörr,
han går upp för trappan med arga steg,
han börjar rycka i handtaget.
jag sitter i ett hörn i mitt rum och gråter,
han kommer in i mitt rum efter ett tag..
då skakar jag av rädsla,
han börjar slå mig,
jag får två slag i ansiktet,
när han dragit ner mig för trappan
tar han tag i min arm igen och vrider så mycket satt den går av,
jag skriker för att det gör så fruktansvärt ont,
men då slår han mig bara mer,
jag gråter jättemycket och längtar bara tills jag dör.
sen hänger han upp mig på en krok i köket,
han står och slår på mig som att jag var en säck,
jag lider av smärta, det gör fruktans värt ont,
efter det så ......... PLAAAASCH!
ni inte har tänk till riktigt noga.
dom som blir rörda av detta '